Effekterna av sociala medier har genomgående studerats ur olika perspektiv och i relation till olika fenomen. Detta område har fått omfattande forskning, särskilt efter den digitala revolutionen och övergången till informationssamhället under 2000-talet. Frågan handlar inte om det finns några effekter av modern teknik på oss, utan snarare vilka effekter som faktiskt existerar, eftersom vi har konstaterat att det finns effekter. Modern teknik och sociala medier påverkar oss, och framför allt påverkar de vår hjärna. Det är intressant att reflektera över dessa effekter och hur vi som människor hanterar utvecklingen som sker runt omkring oss, med tanke på att vår kapacitet inte alltid kan hålla jämna steg med den.
I detta sammanhang är det intressant att undersöka vad som händer med hjärnan när den möter sociala medier och modern teknik, och om vår hjärna klarar av att anpassa sig till den snabba utvecklingen.
Forskning om ny teknik och sociala medier i relation till vårt beteende visar att oavsett hur snabbt utvecklingen sker och hur mycket vi exponeras för den, har vår hjärna begränsad kapacitet att hantera all information som den innebär. Trots att människans hjärna är den största och mest komplexa bland alla levande arter kan den bara hantera en viss mängd information. Enligt Rose (2010) kan vi ha maximalt 150 vänner även med hjälp av digital teknik. Utvecklingen inom den digitala sfären går för fort för att vi människor ska kunna hänga med, oavsett hur mycket vi försöker. Hjärnans kapacitet kan helt enkelt inte anpassa sig i samma takt som utvecklingen sker. Rose (2010) påpekar att trots att människan har den mest utvecklade hjärnan bland alla primater kan vi inte ha fler än 150 vänner som vi upplever som betydelsefulla i våra liv.
Vi har blivit mer toleranta när det gäller att använda teknik, särskilt mobiltelefoner. Tidigare diskuterades nackdelarna och eventuella hälsoeffekter av mobiltelefoner flitigt. Nu verkar dessa frågor ha försvunnit i bakgrunden och diskuteras inte lika mycket längre. Enligt Franzén (2017) behövs det inte ens längre sådana diskussioner, och hon hänvisar till en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten som konstaterar att det inte finns något som tyder på negativa hälsoeffekter av att använda mobiltelefoner. Detta innebär dock inte att mobiltelefoner inte har några negativa effekter överhuvudtaget. Människor har blivit allt mer beroende av sina mobiler, och detta fenomen accepteras mer idag än tidigare. Franzén (2017) beskriver i sin rapport hur människor går omkring med blicken fäst vid sina mobiler och ignorerar sin omgivning, fast i sina mobiler på ett sätt som är mer utbrett nu än tidigare.
Den digitala utvecklingen och modern teknik har utan tvekan påverkat våra liv och gradvis tagit en allt större plats i dem. Samtidigt är vår hjärna begränsad i sin kapacitet och kan inte hänga med i utvecklingen, särskilt när det gäller digital teknik. Den betydande roll som modern teknik har fått har gjort oss alltmer beroende av den, och vissa har utvecklat skadliga beteenden som kan göra digital teknik beroendeframkallande i vissa situationer. Det är intressant att följa utvecklingen och se vart den tar oss, samt hur dess effekter kommer att se ut i framtiden.
Källor:
Jonna Rose (2010) ”Hur många vänner på Facebook är för många.” Publicerad i: Forskning och framsteg (s. 260-262 i Språkporten). Patricia Franzén (2017) ”Din hjärna är en godispåse.” Publicerad i: Jönköpings Posten (s. 263-266 i Språkporten).