a) Jämför synen på Gud, människan och frälsningen inom judendomen, kristendomen och islam.
Alla tre religioner, judendom, kristendom och islam är monoteistiska religioner vilket innebär att anhängare till dessa religioner tror på en Gud som har skapat världen och människan. De tre religionerna har mycket gemensamt och ser Abraham som stamfar för de alla tre men trots det så förekommer skillnader också mellan de tre religionerna.
Inom judendomen anses människan vara Guds avbild och människor är Guds tjänare på jorden. Gud inom judendomen är personlig men Gud är ingen människa utan det är en ande. Man tror inom judendomen att Gud är inte bara Gud för det judiska folket men även för hela världen. Gud har valt ut judarna och uppenbarade sig för dem. Man tror inom judendomen att Gud har skapat världen och människan samt Gud anses vara förståelig. Därför finns det ingen skillnad mellan helig och världslig då allt tillhör Gud. Det är förbjudet inom judendomen att avbilda Gud eller tänka på sådant som kan avbilda Gud. Man får inte heller uttala Guds namn eller tänka på hur Gud ser ut och inte heller avbilda Guds storhet. Gud är god inom judendomen och därför ska trogna följare av Gud vara också goda människor. Gud är också sträng och kan pröva sina följare och deras tro. Inom judendomen tror man på livet efter döden men inte så mycket än att man kommer att står inför Guds dom. Man förklarar inte inom judendomen vad som kommer att hända efter döden mer än återuppstående för att stå inför en dom utifrån hur man lever i nuet om man följer Guds bud och lära. Människan inom judendomen består av själ och kropp som utgör helheten i människan och den har egen vilja. Alla människor är skapade av Gud och det gör att människor hör ihop och det är därför gott som görs mot våra medmänniskor anses vara god mot Gud. Människans goda eller onda gärningar skapar godhet eller det onda som finns i världen. Gud har även gett en vägledning och visat människan hur den ska leva och avhandla. Därför kommer Gud att belöna de som följer Guds bud medan andra som inte följer kommer att straffas. Judendomen anser att man blir frälst enbart genom goda gärningar.
Inom kristendomen tror man på en treenig Gud vilket innebär att man tror på en Gud som kan visa sig i tre gestalter. Det vill säga trosbekännelsen består av tre delar; Fadern, Sonen och den helige anden. Gud har enligt kristendomen skapat världen. Man vet inte hur Gud ser ut eller hur Guds storhet är men Guds krafter är överallt. Människan är Guds viktigaste skapelse. Jesus är Guds son enligt trosbekännelsen och genom att Jesus dödades på ett kors som frälstes alla människor. Jesus tog på sig människors alla synder och räddade människan från evig straff. Gud är, enligt tredje delen av trosbekännelsen, närvarande överallt och hjälper människor. Gud i den kristna tron är god och söker kontakt med människan på olika sätt. God och Jesus älskar människan oavsett sina handlingar. Trogna människor tjänar Gud med sin handlande och inte med ord, enligt kristen tro. Därför ska man älska sina medmänniskor. Den goda människan i kristendomen är en god människa som älskar sina medmänniskor och lever enligt den kristna läran. De 10 budorden reglerar relationen mellan den goda människan och Gud samt sina medmänniskor. Kristendomen anser att människan är Guds medhjälpare och förvaltare i skapelsen jord. Människan har därför försetts med naturresurser av Gud för att kunna värna om den skapelsen och vara osjälvisk. Människan föds också med fri vilja i sina handlanden vilket ställer moraliskt ansvar på hur människan ska handla utifrån sin roll som förvaltare och medhjälpare till Gud. Man har förstört sitt uppdrag som förvaltare i jorden genom egoism. Egoism driver människan till det onda och de destruktiva handlingarna i Guds skapelse. Människan är beroende av det onda i kristna tron och föds i det beroendeförhållande till det onda vilket kallas också för arvsynd. Människan i kristendomen är inte tillräcklig och kan dra på sig skuld. Därför är människan i ständig behov till ånger och att söka förlåtelse för att bli fri från skulden. Frälsning är central för kristen tro och den enda vägen till frälsning är genom Jesus som är Guds sände till jorden. Genom frälsning räddas människan från ondska. Jesus och uppståndelsen är grunden till frälsningen.
Inom Islam är monoteism bland de viktigaste grunderna. Det vill säga man tror på en Gud som har skapat jorden och människan. Den monoteistiska synen på gud är tydlig i islams första pelaren som är den viktigaste i trosbekännelsen i islam. Det handlar om att man erkänner sin tro på Allah som den ende Guden. Trosbekännelse innebär att man förpliktar sig att lyda Gud och profeten Mohammad. Även i islams andra pelare som är bönen så ber man bara till Gud och det är strikt att man inte får be till någon annan än Gud. Gud i islam har inga präster utan Gud sände sitt slutgiltiga budskap via profet Muhammad son anses vara, enligt islam, som sista utsände profet för mänskligheten. Inom islam får man inte avbilda Gud och Guds storhet. Gud i islam är barmhärtig och förnuftig men också strikt och sträng i sin straff. Inom islam gör man allt i nuet för att leva i Guds rike i livet efter döden. Muslimer tror på liv efter döden och man gör allt i sitt liv för livet efter döden. Människan i islam har en särställning då människan är Guds skapelse precis som allt annat. Människan föds med fri vilja och alla föds jämlika då alla människor härstammar från Adam och Eva. Gud är frälsaren inom islam och det finns inga präster eller mänskliga mellanhänder mellan Gud och människor. Människan ska vända sig direkt till Gud med ånger och bön för att be om Guds förlåtelse. Synderna inom islam har olika grader. Vissa synder anses vara små medan andra är stora.
Jämförelse av de tre religionerna (islam, kristendom och judendom) visar stora likheter mellan dem i deras syn på Gud, människan och frälsning. Alla tre religioner är monoteistiska och tror på en Gud som har skapat världen och människan. Skillnader i syn på Gud inom de religionerna förekommer också. Judendomen och islam tror på en Gud som har skapat jorden och människor medan inom kristendomen tror man på en treenig Gud (Fadern, Sonen och den helige anden). Islam och judendomen anser att Gud inte kan ha mänskliga egenskaper och man får inte avbilda Gud på det sättet medan i kristendomen har Gud en son som är Jesus. De abrahamitiska religionerna anser att människan är skapelsen av Gud precis som allt annat. Människan inom kristendom, islam och judendom är Guds ställföreträdare och medhjälpare på jorden med en huvud skillnad som handlar om att islam anser att alla är jämlika och inget folk är utvalda folk av Gud medan judendomen anser att judarna är Guds utvalda folk. Inom alla tre religioner är människan inte tillräcklig och kommer att begå synder och göra onda handlingar och kanske den största skillnaden bland de tre religionerna handlar om frälsningen. Inom islam och judendom är Gud frälsaren och man återgår till Gud med sin ånger och ber för förlåtelse medan i kristendomen är Jesus, Guds son, frälsaren som tog på sig människornas synder när han dog.
Källor:
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen/judendomens-grunder#
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristet-liv-och-manniskosyn#
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristendomens-grunder#
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/islams-grunder#
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av fyra källor för att besvara denna frågeställning som handlar om abrahamitiska religioner. Mina källor är texter skrivna på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. Artiklarna presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenterna är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Samtliga artiklar hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenterna har kunskaper inom området, religion. Detta gör att samtliga källor anses vara trovärdiga och pålitliga.
b) Gör en analys av tre viktiga personer som förekommer i alla de Abrahamitiska religionerna. På vilka sätt skiljer sig synen åt? Vilka likheter finns samt hur kan olikheterna förklaras?
Abrahamitiska religioner har mycket gemensamt framförallt att alla tre abrahamitiska religioner är monoteistiska och en viss del av religionens lära är också gemensam. Det finns även viktiga gemensamma personer som har en viktig plats i de religionerna. Abraham, Moses och Jesus är viktiga personer för alla tre religioner.
Abraham är en viktig person för alla de abrahamitiska religioner och anses vara förfadern för de religionerna. Abraham kommer från staden Ur i Babylion rike i nuvarande Irak. Enligt Bibeln fick Abraham befällning från Gud att lämna sitt land till Kanaans land som senare kom att bli nuvarande Israel. Abraham fick två söner, Isak som kom att blir judarnas stamfader, och Ismael som kom att bli arabernas stamfader. Ett tecken på förbundet mellan Gud och Abrahams ättlingar är omskärelse för pojkar som än idag är gällande inom judendomen och islam. Hans son Ismael med sin mor försvinner ur Bibeln sedan medan Isak får tvillingsöner och hans son Jakob kom att bli stamfader för Israels tolv stammar. Inom islam ser man Abraham som en profet som byggde den heliga byggnaden för muslimer, Kaaba. I kristendomen, enligt gamla testamentet, ser man Abraham som en kristen förebild med sin lydnad till Gud, som är tydligast när han ville offra sin son bara för att lyda Gud, varför han fick Kanaans land tillsammans med sin familj. Huvudskillnaden i synen på Abraham mellan islam och judendomen är det lovade landet, Kanaans land. Inom islam berättar man inget om att Gud har lovat landet till Abraham medan detta utgör en grund i judisk tro.
Moses har också en stor betydelse för de abrahamitiska religionerna men judendomen har starkast anknytning till Moses eftersom Moses då räddade det judiska folket från slaveriet under Faraos styre. Han vandrade tillsammans med israeliterna som han räddade från farao. Inom judendomen har Moses en viktig plats eftersom han anses vara räddare till judarna som han ledde ur Egypten från faraos slaveri. Han kallas profeternas fader och den som kom med tio budorden som kom att utgöra en viktig grund inom judendomen. Han anses var representant för Israel inför Gud Inom kristendomen är Moses en viktig person men inte lika viktig som han är inom judendomen. Han har vuxit som en viktig och dominerande gestalt som befriare from förtrycket i Egtpten och folkledare ur slaveriet. Dock i nya testamentet har Jesus och Moses gemensamma drag samt motsättningar Moses anses inom islam som en profet och sändebud och hans historia är beskrivet detaljerat inom Koranen. Han anses vara föregångare för Muhammad.
Likheten mellan alla de abrahamitiska religionerna att alla tre religioner anser Moses som en viktig person med något gudomligt. Inom islam är han profet och sändebud vilket betonar hans viktighet. Inom kristendomen skildras han i jämförelse med Jesus i ord och handlingar. Inom judendomen anses han vara högsta profeten. Denna syn som finns inom judendomen återfinns inte inom islam och kristendomen. Moses 10 budord är en likhet mellan kristendom och judendom.
Jesus är också en viktig person för alla de tre abrahamitiska religioner. Han föddes som en judisk pojke av Maria. Inom kristendom är Jesus grundaren och hans handlingar och ord kom att bli viktiga för kristendomen. Hans korsfästelse och död anses vara som frälsning för mänskligheten. Inom judendomen har Jesus historiskt varit en svart gestalt där man ansåg honom som trollkarl eller lagbrytare. I nyare tider fick judarna en mer positiv uppfattning av Jesus. De tror dock inte att Jesus är Messias som kommer att skapa Messias rike enligt judisk tradition. Inom islam är Jesus en profet och sändebud. Han kallas inom isla för Isa. Skillnaden mellan islam och kristendom i synen på Jesus är hans gudomlighet som kristendomen tror på medan islam inte tror på trots att islam erkänner jungfrufödelsen. Man avvisar även korsfästelse inom islam.
Jesus har också en viktig plats i de abrahamitiska religionerna men skillnaderna i synen på Jesus är något större. Islam godtar Jesus som profet och sändebud samt jungfrufödelsen medan avvisas hans gudomlighet och korsfästelse. I judendomen är Jesus en judisk pojke och uppfattningen om honom var mer negativt men förändrades sedan. Vissa judar trodde på att han den väntade Messias men blev besvikna när han inte ville göra uppror mot Romarna. I kristendomen är Jesus grundaren och viktigaste personen. Hans ord och handlingar utgör grunden i kristen lära. Han är räddaren och frälsaren som tog på sig mänsklighetens synder genom sitt död.
Källor:
https://www.so-rummet.se/fakta-religion/gamla-testamentets-berattelser-abraham-isak-jakob-och-mose#
Nationalencyklopedin, Abraham. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/abraham (hämtad 2021-11-17)
Nationalencyklopedin, Mose. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mose (hämtad 2021-11-17)
Nationalencyklopedin, Jesus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jesus (hämtad 2021-11-17)
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av fyra källor för att besvara denna frågeställning som handlar om abrahamitiska religioner. Mina källor är texter skrivna på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. De andra artiklarna är texter som återfinns på Nationalencyklopedin. Artiklarna presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenterna är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Samtliga artiklar hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenterna har kunskaper inom området, religion. Detta gör att samtliga källor anses vara trovärdiga och pålitliga.
c) Skildra självständigt en dialog mellan en jude, en kristen och en muslim på hur man ser på Jerusalem och varför staden är viktig.
Jerusalem är en viktig stad för alla abrahamitiska religioner eftersom den innehåller religiösa och symboliska värden för de religionerna. Om tre personer som tillhör de olika abrahamitiska religionerna skulle diskutera hur viktig staden är då kommer det att låta ungefär så här:
Jude: Abrahams blev lovad landet var i Jerusalem ingår via Isak och Jakob. Med andra ord, Jerusalem är viktigaste staden för judarna. Och det finns anledningar till att tro detta som till exempel, kung Salomos tempel som byggdes i Jerusalem. Även den västra muren är central för judisk tro.
Kristen: Jerusalem är viktig för kristna eftersom det är den stad som Jesus levde och dog i. Han korsfästes i Jerusalem. Kristendomen har viktiga platser i Jerusalem som Via Dolorosa.
Muslim: Det står inget inom islam om det lovade landet och inte heller om korsfästelse. Vi har ju klippmoskén dit vår profet Muhammed färdades till himlen genom. Den anses vara den näst viktigaste platsen inom islam och det är dit muslimerna ska vända sig efter Kaaba.
Jude: Vi ber också i Jerusalem vid klagomuren som tyvärr bara den västra delen av det är kvar.
Kristen: Kristna pilgrimsfärd till Jerusalem för att gå i Jesu spår. Samt Jerusalem har varit under kristet styre ändra fram till någon gång på 1100-talet tills Salahuddin störtade det styret.
Muslim: Det har varit också under en lång tid under muslimskt styre.
Jude: Staden tillhör ju ur ett historiskt perspektiv judarna då vi bodde där sedan flera tusen år tillbaka.
I den dialogen inser man att Jerusalem har religiöst och symboliskt värde för anhängare till alla de abrahamitiska religionerna.
Källor:
https://www.so-rummet.se/content/jerusalem-en-helig-plats-i-tre-varldsreligioner
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning som handlar om abrahamitiska religioner. Mina källa är en text skriven på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. Artikeln presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenten är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenter har kunskaper inom området, religion. Detta gör att källan anses vara trovärdiga och pålitliga.
d)Tro på individnivå
Religion påverkar alltid vårt sätt att leva och vår syn på världen eftersom religion ger mening med livet för de som definierar sig med religiösa värderingar eller i stort sett med religion. Samtidigt är det sällan att man i modernt samhälle lever enligt den religion som man tror på till 100%. Det är intressant att läsa och få insyn i hur dessa personer definierar sig i förhållande till religion och hur mening skapas av religiösa värderingar.
Ewa är en kristen ung tjej vars relation till religion är dubbelsidig. Hon har ett icke-religiöst attityd på skolan för att framstå som en tuff person medan på kyrkan är hon mer ödmjuk och tar hand om sina medmänniskor eftersom hon lever enligt kristen tro när hon är hemma eller på kyrkan och då ska man älska sina medmänniskor. På skolan är hon inte öppen med sin livsåskådning och vill inte eftersom hon kanske anser att det inte passar in i ett allt mer sekulärt samhälle.
Amnon är en troende ortodox jude och han är mer öppen och bekväm i sin livsåskådning och sin tro på judendomen. Därför är lördagen extremt viktigt för honom då lördagen är en helig dag i judendomen och då ska inget arbete ske samt inga elektronik ska användas. Amnon beskriver också sina värderingar som härstammar från religionen och som handlar om vikten av ödmjukhet gentemot varandra och drömmen om att åka och flytta till Israel vilket avslöjar hans mening och mål med livet som är baserad på religiösa värderingar, alltså att åka till det lovade landet.
Siham är också en religiös person och fokuserar mycket på slöjan och klädkod enligt muslimska värderingar. Siham också avslöjar mening med sitt liv som baseras på religiösa värderingar och baseras på religionen, islam.
Sogol lyfter frågan om islamofobi och att religion numera anses mer relaterad till etnicitet. Hon menar att hon blir sedd som muslim trots att hon inte är särskilt religiös bara för att hon ursprungligen kommer från mellanöstern eller tillhör en etnicitet som kommer därifrån.
Intressant nog upplevelserna av de personer som kommer från olika delar i världen och som tillhör olika religioner. Gemensamt för de allihopa att de möts någonstans med normer och i stort sett hela samhällets värderingar. Till exempel, religion är mindre passande i sekulära Sverige medan det är en grund i andra länder. Samtidigt anses religion och naturvetenskap som motsatser och kompetitiva att människor tyvärr har lite svårare att acceptera den som inte passar in i normerna eller som tycker annorlunda vare sig på grund av religion eller på grund av något annat. En hel del fördomar och förutfattade uppfattningar om religion, etnicitet och andra aspekter i samhället möter de personerna.