a) Gör en översiktlig beskrivning av de (som du tycker) fem viktigaste följderna av det andra världskriget.
1- Förenta Nationerna grundades år 1945 för att hålla fred i världen och säkerställa att liknande konflikter som andra världskriget skulle kunna undvikas och lösas via diplomatiska kanaler. När FN grundades var det bara 51 medlemsländer men idag har FN 193 medlemsländer.
2- USA blev en stormakt i världen efter andra världskriget. USA:s maktställning hade blivit bättre redan efter första världskriget. Men efter andra världskriget som härjade och förstörde Europa. USA, på grund av att landet lyckades komma undan kriget, hann bygga upp sin industri. Europeiska länder blev svagare och blev beroende av USA:s stöd eller Sovjetunionens stöd.
3- Stormakterna i Europa som Frankrike och Storbritannien kunde inte längre behålla sina kolonier i Asien och Afrika. Detta tillsammans med Atlanta deklarationen om rätt för nationer till självständighet avkoloniserades flera delar av världen och flera länder utropade sig självständiga .
4- Europas ekonomi blev sämre och europeiska länder befann sig i ekonomiskt underläge beroende av USA och Sovjetunionen vilket ledde till att Europa delades mellan USA i form av Marshal stöd och Sovjetunionen som meddelade att östeuropeiska länder står under Sovjetunionens beskydd och att de inte ska ta lån eller stöd av USA. Samtidigt började EU ta form och europeiska länder kunde, på grund av ekonomiska intressen, bilda Kol- och stålunionen.
5- Som direkt följd till andra världskriget var det stora antalet människor som drabbades av kriget och det stora antalet människor som dog under kriget. Uppskattningsvis dog det 50 – 60 miljoner människor under andra världskriget där judarna drabbades hårdast.
Källa
https://www.so-rummet.se/kategorier/andra-varldskrigets-foljder#
Källkritiska diskussion
Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning som handlar om följder av andra världskriget. Mina källa är en text skriven på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. Artikeln presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenten är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenter har kunskaper inom området, religion. Detta gör att källan anses vara trovärdiga och pålitliga.
b) Använd villkoren i Versaillesfreden, kampen mellan demokratiska och totalitära (nazism och kommunism) ideal och hyperinflationen i Tyskland till att förklara nazisternas maktövertagande 1933. Hittar du andra viktiga orsaker så ta med även dessa.
Efter första världskriget slöts Versaillesfreden som var fredsfördrag år 1919 mellan Frankrike, Storbritannien och USA mot besegrade Tyskland. Tyskland tvingades då bära skulden för allt som hände under första världskriget. Bland villkoren i Versaillesfreden var att Tyskland skulle erkänna sig ensam skyldig för kriget och därmed betala stora summor i krigsskadestånd. Tyskland fick foga över en mindre armé utan krigsflotta och flygvapen. Detta gjorde att Tyskland inte kunde behålla sina kolonier samt allmän värnplikt förbjöds i Tyskland. Allt detta lämnade Tyskland i ekonomisk svag situation och tyska befolkningen drabbades hårt av det ekonomiska läget. Hyperinflation slog till i Tyskland i samband med det stora skadestånd som Tyskland skulle betala enligt Versaillesfreden. Frankrike ville få betalt men Tyskland kunde inte betala vilket gjorde att Frankrike ockuperade industriområden och detta gjorde att ingen ville jobba. Tyskland tryckte mer pengar vilket till slut ledde till att värdet av valutan i Tyskland minskades kraftigt och besparingar som befolkningen hade gick upp i rök.
Tyskarna ville ha en förändring som man kunde se i det nazistiska partiet i Tyskland. Partiet översköljde befolkning med propaganda och svartmålade judarna, homosexuella, romer och alla andra som var annorlunda. Allt detta fick det nazistiska partiet att växa och få stöd bland befolkning tills den tog över makten år 1933 under ledning av Adolf Hitler.
Källa
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/orsaker-till-hyperinflationen-i-tyskland-1923#
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning som handlar om nazisternas maktövertagande. Mina källa är en text skriven på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. Artikeln presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenten är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenter har kunskaper inom området, religion. Detta gör att källan anses vara trovärdiga och pålitliga.
c) I kapitlet ”Från krig till krig” finns en text om GULAG. Gör en analys genom att besvara frågorna under texten. När du har läst texten, ser du några likheter och skillnader med nazismen och dess förintelseläger?
1- De två syften med GULAG var, enligt Beria, ett läger för bestraffade kriminella eller för kriminalvårdsåtgärder och för att använda fångarna eller enheterna inom GULAG för uppgifter inom industri, ekonomi och anläggningsarbeten.
2- Vi får en bild av en svag livsmedelsförsörjning i lägret där fångar som inte har en förlagd fysisk aktivitet skulle få 2000 kalorier men ändå har försörjningsorganisationen reducerat denna portion med 65-70%. Man förstår utifrån dokumentet att det beror på osäker tillgång till maten. Detta utgör ett problem, enligt Beria, eftersom man inte kunde utnyttja fångarnas fulla fysiska kapacitet då många fångar hamnar under kategorin utmärglade och oanvändbara för produktion.
3- Problemet med villkorlig frigivning var att det drar ner på effektiviteten av lägerarbetet som bestraffningsmedel och skapar osäkerhet i arbetsstyrkan i lägret då det blir svårt aa planera arbetet samt motverkar lägrets produktiva arbete.
4- Beria föreslog fyra punkter som lösning på problemen. Han föreslog att man skulle avskaffa förtid villkorlig frigivning för lägerfångar, bonusar till goda arbetare och ökad matramsor för dem, att använda stränga tvångsmedel för rymningar, arbetsvägrande och sabotörer och offentliggöra detta till andra fångar och slutligen föreslog han att säkra tillgången till mat och arbetskläder så fångarna kan utnyttjas till sin fulla kapacitet.
5- Dokumentet visar att livet för fångarna kom att bli hårdare med strängare straffåtgärder för rymningar, arbetsvägrande och sabotörer samt att man skapar på det sättet hierarkier inom lägret där “goda arbetare” belönas. Även mat och arbetskläder kommer att medföra att fångarna kommer att få jobba mer.
6- Historia handlar om vad som har hänt i det förflutna. Ofta har en historisk händelse flera versioner som gör det svårt att avgöra hur det precis hände och vilka omständigheterna var på ett exakt sätt. Sådana dokument får oss att förstå den andra sidan av sanningen som inte brukar komma ut till allmänheten. Detta gör att man extra noggrant behöver fundera över andra källkritiska kriterier såsom äkthet, tidssamband och beroende och säkerställa att alla källkritiska kriterier är uppfyllda så att man kan till slut konstatera att händelsen är sann.
Det finns stora likheter mellan GULAG och förintelsen i form av utnyttjande av fångarna som arbetskraft, brist på mat och låg levnadsstandard. Skillnaden var att GULAG inte var inriktad på en specifik etnisk grupp men snarare på alla politiska motståndare i Sovjetunionen. Däremot bestod koncentrationsläger av judar som Tyskland ville bli av med. En annan viktig skillnad var att GULAG hade ett belöningssystem vilket saknades i koncentrationsläger i Tyskland.
Fråga 2 a) Redogör för bakgrunden till den moderna staten Israels bildande 1948. Använd dig av: Britternas löften under första världskriget, Förintelsen, FN:s delningsplan 1947.
Målet för det sionistiska rörelsen som uppstod i slutet av 1800-talet bland judarna i Europa var att få ett eget land. Detta mål kom att kollidera med arabnationalistiska drömmar efter första världskriget. Frågan är både religiöst och politiskt laddat från de lovade landet “Kanaans land” till det brittiska löftet till judarna om att få ett eget land och bildande av den moderna staten Israel. Den sionistiska rörelsen hade inspirerats av nationalistiska rörelsen i Europa vilket väckte drömmen om ett eget land under ledning av Theodor Herzl. Samtidigt var den sionistiska rörelsen en reaktion mot förtryck och antisemitism i Europa. Den första sionistiska kongressen ägde rum i Basel år 1897 och hade ett mål som var att upprätta en nationalstat i Palestina för judarna. Då började invandringsvågor av judar till Palestina och bildades parallella samhällen av judar och araber i Palestina. Under första världskriget utlovade turkarna självständighet till araber och så gjorde fransmännen och britterna men brittiska löften var något mer luddiga och omtvistade kring vilka delar som skulle få självständighet. År 1916 slöts Sykes-Picot avtalet om området mellan Frankrike och Storbritannien och då kom man överens om att dela upp Stor-syrien och Irak mellan Storbritannien och Frankrike medan Palestina blev under internationell administration. Året därpå, 1917, erövrade britterna Palestina från turkarna och kom Balfourdeklarationen som var ett löfte till den sionistiska rörelsen om att få ett judiskt nationalhem i Palestina. Balfourdeklarationen väckte starka reaktioner bland araber i Palestina och fick nationalismen i Palestina att växa fram och bli en del av en större nationalism i arabvärlden som araber i Palestina blev en del av. Den dominerande uppfattningen var att Palestina skulle ingå i en storsyrisk stat. År 1922 blev Palestina brittiskt mandatområde under Nationernas förbund. Samtidigt fortsatte den judiska invandringen till Palestina och tog fart under judeförföljelse i Europa under 1930-talet. Andra världskriget ökade sedan på viljan av en judisk stat i Palestina. I samband med upphörandet av Nationernas förbund beslutade Storbritannien sig för att det brittiska mandatet i Palestina skulle övergå till den nybildade FN. FN delade upp Palestina i en judisk del och en arabisk del där Jerusalem skulle stå som internationell. Brittiska mandatet i Palestina gick ut år 1948 och Storbritannien gick ur Palestina. Samma dag utropade Israel självständighet 14 maj 1948. Detta väckte reaktioner i arabländerna som valde att anfalla Israel och Israel blev segrare.
Källa
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning som handlar om bildandet av den moderna staten Israel. Mina källa är en text skriven på SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen religion, samhällskunskap och historia. Artikeln presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenten är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenter har kunskaper inom området, religion. Detta gör att källan anses vara trovärdiga och pålitliga.
b) Ta upp minst TRE faktorer som försvårar en lösning av konflikten, och varför.
Konflikten i Mellanöstern mellan Palestina och Israel är nog så komplicerad att parterna står väldigt långt från varandra. Konflikten på ytan kan uppfattas som en territoriell men i själva verket är konflikten mer djupgående än just territorium. Det finns andra frågor som behöver lösas för att kunna lösa konflikten och som inte har med marken att göra. I samband med att Israel utropade självständighet år 1948 flydde många palestinier sina hem och hamnade i flyktingläger utomlands eller i andra delar av Palestina. Deras rätt att återvända till sina hem har fastställts av FN-resolution 194. Denna rättighet har ständigt motsatts av Israel. En annan viktig punkt i konflikten är Jerusalem som alla tre abrahamitiska religioner gör anspråk på. Jerusalem utgör en historisk och religiös aspekt som gör att båda parterna i konflikten gör anspråk på staden. Bosättningsfrågan i Västbanken är också en sådan svår fråga att komma överens om. Israel fortsätter med sina nya bosättningar på mark som enligt FN delningsplan är palestinsk mark. Dessutom har Israel ockuperat mark i Västbanken mer än vad det var i FNs delningsplan. Vidare är de palestinska makterna inte överens i Palestina. Gaza styrs av Hamas medan Västbanken styrs av PLO (Palestinian Liberation Organization).
Källa
Källkritisk diskussion
Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning som handlar om Israel-Palestina konflikt. Mina källa är en text skriven på LandGuiden (ui.se) som är en hemsida som vänder sig till allmänheten. Artikeln presenterar objektiv fakta i informerande syfte utan att försöka påverka läsaren eller övertyga publiken med något. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vilka textskribenten är samt information om publiceringsdatum och uppdateringsdatum. Texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. Dessutom framgår det på vilket sätt skribenter har kunskaper inom området, religion. Detta gör att källan anses vara trovärdiga och pålitliga.
c) I kapitlet ”Efterkrigstiden” under rubriken ”Ett land, två folk” finns två perspektiv på bildandet av staten Israel. Texterna finns även här.
Gör en självständig analys av texterna utifrån det källkritiska kriteriet tendens. För att göra detta skall du titta särskilt på ordval, faktaval och förklaringar. Använd dig av bokens fyra punkter under texterna.
Båda artiklarna är vinklade till egen fördel och man har tagit upp sådana argument och fakta som stödjer sina argument. Redan vid bakgrundsinformation i båda texterna har man valt ut fakta som passar in i argumentet som texten framför. Till exempel, i den israeliska versionen skriver man att araberna inte accepterade FN delningsplan medan i den palestinska versionen skriver man att palestinierna utgjorde 70% av landets befolkning och fick bara 47% av landet. Tendentiösa ordval förekommer i artiklarna som till exempel, Israel kallar kriget efter självständighetsförklaringen för Israels självständighetskrig medan i den palestinska versionen hänvisar man till massakern i Deir Yassin.
Texterna har valt ut information som är till sin egen fördel. I den israeliska versionen nämns inte något om det nya territorium som Israel erövrade efter FNs delningsplan vilket ges stark betoning i den palestinska versionen. Massakern i Deir Yassin är en sådan händelse som det palestinska versionen lyfter upp medan den israeliska versionen menar att det var attentat utfördes av irreguljära volontärer från arabländer mot Israel. Även flyktingar som flydde till Israel från arabländer nämns inte i den palestinska texten. På samma sätt nämns inget i den israeliska versionen om palestinierna som fick fly, enligt den palestinska versionen.
Den israeliska versionen förklarar händelserna och händelseutvecklingen med tyngd på politik och FNs delningsplan. De förklarar att efter kommitténs rekommendation röstade generalförsamlingen om delningsplan som resulterade i delning av landet i två stater vilket accepterades av det judiska folket men inte av araberna. Däremot fokuserar den palestinska versionen på orättvisan i delningen (70% av befolkningen fick 47% av landet) samt betonar att generalförsamlingen röstade om Palestinas framtid och inte områdets framtid. Den palestinska texten förklarar att efter att Storbritannien meddelade att de kommer att avsluta sitt mandat klargjorde arabländerna att de skulle ingripa och medan den sionistiska rörelsen la under sig nya mark. I den israeliska versionen förklarar man samma händelse med att irreguljära volontärer från arabländer utförde våld attentat mot det judiska samfundet i syfte att hindra bildandet av Israel. Intressant nog hur både texter behandlar händelserna efter självständighetsförklaring av Israel. Den israeliska versionen menar att arabiska trupper gick till attack mot Israel mindre än 24 timmar efter att staten Israel utropades medan den palestinska texten menar att Israel efter självständighetsförklaringen genom judiska trupper ägnat sig åt att lägga under sig nya territorium och land som inte ingick i delningsplanen. Det är två påståenden som direkt utesluter varandra. Det vill säga anfall som arabländerna gjorde, enligt den israeliska texten, och de judiska trupper som var upptagna i att lägga under sig nya territorium, enligt den palestinska texten. Detta behöver inte betyda att en av parterna ljuger, men det betyder snarare att man inte skriver om hela bilden. Fakta från båda texterna kan vara sann och riktig men inkomplett så att det passar i det argument som varje text framför.