Jag har valt artikeln “Digital kompetens i förskolan” av Karin Forsling (Karlstads universitet, 2011). Forsling syftar med sin artikel att undersöka digital kompetens hos såväl barn som vuxna i den moderna förskolan. Författaren tar därför upp några förskolor som exempel för att fördjupa sig i området digital kompetens i förskolan. Forsling inleder med att precisera syftet med sin artikel och som handlar om att öppna upp för att diskutera frågan om digital kompetens i förskolan. Därför börjar med att lyfta upp att digital kompeten är bland de kompetenser som Europaparlamentet har rekommenderat som nyckelkompetenser. Dessutom jämför författaren den norska modellen avseende digital kompetens med den svenska och konstaterar att det inte finns sådant i den svenska läroplanen. Författaren vill med detta diskutera betydelsen av digital kompetens hos barn och vuxna i förskolan. Därför menar skribenten att hon kommer att besvara följande frågor:
- Hur kan små barns digitala kompetens se ut?
- Behövs en digital kompetens i förskolan? Om så är fallet, för vems skull?
- Hur kan digital kompetens utvecklas i förskolan?
- Vilken blir pedagogernas roll i samband med detta och vilka övriga kompetenser behöver de?
För att uppnå syftet med artikeln och besvara frågeställningarna använder författaren sig av befintliga läroplaner och befintlig forskning inom området samt lyfter upp exempel från andra länder, huvudsakligen europeiska, och hur dessa har använt digital kompetens.
I slutsatserna kommer Forsling fram till att barn, även de yngsta besitter en del digital kompetens genom att utsättas för det sedan födelsen eller även när de fortfarande inne i moderlivet. Dessutom menar Forsling att digital kompetens, även om det inte stor om det i läroplaner, är viktigt för livslångt lärande. Det är viktigt att ha digital kompetens i förskolan ur tre aspekter, enligt skribenten. Det handlar om inlärningsaspekt, arbetslivsaspekt och demokratiaspekt. Dessutom handlar digital kompetens när den infördes i skolan om jämställdhet och rätten till likvärdig utbildning för alla. Skribenten menar att utveckling av digitala kompetenser i förskolan gynnar även förskollärare och pedagoger. Utveckling av dessa kompetenser sker genom en balansgång mellan den traditionella förskoleverksamheten och förståelsen för barns mediekultur. Det handlar om att barn får inflytande genom att kunna ha sin mediekultur och samtidigt genom att pedagogen förstår denna kultur. För att utveckla digital kompetens, huvudsakligen hos vuxna, behövs det stöd och ett nytt förhållningssätt för digitala verktyg i skolvärlden.
Karin Forsling börjar sin artikel med att leda läsaren i artikelns viktigaste begrepp, digital kompetens ´´ och beskriva varför det är viktigt att jobba med denna fråga. Därefter skriver Forsling om varför hon skriver denna artikel och vad hennes syfte är med det för att sedan lyfta upp och konkretisera frågeställningar som kommer att undersökas. Författaren fortsätter sedan för att beskriva bakgrunden till denna artikel. Därefter kommer artikelns viktigaste del och handlar om att fördjupa sig i olika studier och jämföra olika modeller med den svenska modellen avseende digital kompetens. På slutet listar författaren sina resultat och slutsatser.
Dispositionen gör att artikeln är tydlig och det finns en röd tråd som läsaren kan följa från början till slut samtidigt när frågeställningarna besvaras på ett sådant konkret sätt som gör artikeln läsvärd. Trots att vetenskapliga termer förekommer men författaren har tagit hänsyn till alla läsare och texten är begriplig för alla.
Intressant nog att denna artikel inte är precis saklig i alla hänseenden utan subjektiva aspekter förekommer såsom i slutsatserna när författaren börjar referera till sådant som utgår från sin egen uppfattning av dessa frågor. Det vill säga författaren utgår från sig själv i vissa aspekter inom artikelns undersökningsområde. Detta skadar inte artikeln eftersom i huvuddelen som handlar om att lista fakta och jämföra är författaren ändå saklig och objektiv på ett sådant sätt som inte har egna värderingar i information som förekommer i artikeln. Dessutom använder Forsling sig av referenser i och med metoden handlar om att samla information från befintliga studier och dokument för att skapa underlag för egna slutsatser. Forsling hänvisar till källor på ett korrekt sätt vid behov.
Artikelns resultat och slutsatser är konsekventa med det som undersöks och frågeställningar besvaras på ett konkret sätt och sammanställt på ett begripligt sätt som gör att läsaren förstår slutsatserna och kan relatera dem till varje frågeställning i artikeln.
En sak som kunde förbättras i slutsatserna är att utveckla mer i hur man kan utveckla digital kompetens i förskolan i och med detta är en frågeställning som artikeln besvarar. Det vill säga författaren kunde har skrivit mer omfattande i slutsatserna i hur hon anser att detta bör göras utifrån befintliga studier inom området.