1- Politiska system i Sverige och USA skiljer sig åt. USA är en federal stat som bygger på maktdelningsprincipen vilket i praktiken innebär att det finns lagstiftande makt, dömande makt och verkställande makt. Den verkställande makten representeras av presidenten av USA som är statschefen och regeringschefen med ett kabinett som motsvarar ungefär den svenska regeringen. Det är presidenten i USA som utser medlemmar i kabinett och leder de departement som finns. Presidenten har en rad olika uppgifter men framför allt utrikespolitik och att vara högste befälhavare av militära styrkor. Dessutom kan USAs president utsända styrkor utomlands en kortare period. Presidentens makt är skild och oberoende från kongressen, den lagstiftande makten i USA, och kongressen kan inte avsätta presidenten och på samma sätt kan presidenten inte utlösa kongressen och upplysa ett nytt val.
Presidenten av USA måste vara född i USA och väljs i 4 år i två omgångar. Valsystemet är baserat på indirekt röstning av väljarna vilket innebär att väljarna personröstar på elektorer som sedan utser presidenten. I praktiken innebär det valsystemet att en kandidat kan utses till presidenten av USA trots att inte få flest röster i valet.
Kongressen i USA är den lagstiftande makten och kongressen består av representanthuset och senaten. Kongressen är motsvarande riksdagen i Sverige och främsta uppgiften för kongressen handlar om att stifta lagar och behandla lagförslag vilket kongressens båda kammare har lika ansvar för. För att ett förslag ska gå igenom behöver det godkännas av representanthuset och senaten.
Valet till kongressen är ett direktval och ledamöterna kan väljas i obegränsat antal gånger. Ledamöter i senaten har sina politiska uppdrag i sex år, det vill säga de väljs i sex år och vartannat år sker det ett val för en tredjedel av senaten. I representanthuset väljs ledmöter på två år.
Den dömande makten i USA representeras av Högsta Domstolen vars främsta uppgift är att tolka lagar och kontrollera att de stämmer överens med konstitutionen vilket ger Högsta Domstolen också en politisk dimension i att tolka olika lagar som gäller olika samhällsfrågor. Högsta Domstolen i USA har 9 medlemmar som utses på livstid. Domarna i Högsta Domstolen nomineras av presidenten och godkänns av senaten. Detta gäller även federala högsta domstolar.
Det politiska systemet i Sverige är annorlunda även om den baseras också på maktdelningsprincipen. Den lagstiftande makten i Sverige är Riksdagen som består av ledamöter som är politiker och som väljs var fjärde år i det allmänna valet obegränsat antal gånger. Riksdagens främsta uppgift är att stifta lagar, utse och kontrollera regeringen och godkänna statens finanser. Alla partier som får över 4% av rösterna får en representation i Riksdagen motsvarande andel röster som de fick i förhållande till totala rösterna och övriga partier. Riksdagen kan väcka misstroendeförklaring mot statsminister eller andra ministrar samt kan rösta om att avsätta regeringen. Riksdagen leds av talmannen som är riksdagens ordförande.
Regeringen är den verkställande makten i Sverige och regeringen utses av riksdagen. Det är det parti eller koalition som har stöd i riksdagen som ofta statsminister väljs från för att regeringen ska kunna få igenom sin politik som behöver godkännas av riksdagen. Statsministern är den som leder regeringen och är regeringschefen som utser andra statsråd i regeringen (ministrar). Regeringens främsta uppgifter handlar om att föreslå lagar, föreslå statsbudgeten och framför allt verkställa riksdagens beslut och genomföra den.
Den dömande makten i Sverige är Sveriges domstolar och den makten är oberoende av alla politiska församlingar och dess uppgift är att stärka och garantera rättssäkerheten i Sverige.
Kungen är statschefen i Sverige och han har representativt uppdrag och symbolisk post. Kungens främsta uppgift är att representera Sverige utomlands och inviga riksdagen varje år. Kungen har i Sverige ingen formell makt.
Slutligen är båda Sverige och USA demokratiska länder med olika politiska system. Det råder inte stora likheter mellan Sverige och USA i politiken eller mer precis i politiska system men grunden i dessa demokratier är densamma. Det vill säga båda har beslutande politiska församlingar med en ganska väsentlig skillnad avseende statschefen och dess befogenheter då dessa är betydligt större i USA. En annan ganska så stor skillnad handlar om valsystemen mellan Sverige och USA då det är betydligt mer komplicerat i USA och det finns flera val som sker på nästan samma nivåer såsom val till senaten och till representanthuset. För att kolla på vilket land är mer demokratiskt så kan man dra slutsatsen att Sverige är mer demokratiskt än USA eftersom det politiska systemet i Sverige är mer representativt. Det vill säga även små partier har representation i riksdagen vilket inte är fallet i USA. På så sätt ignoreras en hel del av folkets röster i USA genom det majoritetsvalsystemet som råder där. Dessutom finns det en kritisk aspekt i den amerikanska demokratin och som handlar om att det inte är nödvändigtvis att den som få flest röster kan styra landet och blir president utan det egentliga ansvaret ligger hos elektorerna då det är deras röster som är avgörande i presidentvalet i USA. Det vill säga väljare röstar inte på presidentkandidater utan snarare på elektorer som i sin tur röstar fram och utser presidenten av USA. På så sätt blir det mer komplicerat och valet sker på olika nivåer och den mest viktiga handlar om det som elektorer röstar om. Slutsatsen är att Sverige är mer demokratiskt land än USA
Källor
Lindahl, Ylva. 2022. USA- Politiskt system. Utrikespolitiska institutionen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/politiskt-system/
Ahlberg, Jonas. 2022. Sveriges politiska system. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/demokrati/sveriges-politiska-system#
Källkritisk diskussion
Källor som används i att besvara den uppgiften kommer från två olika hemsidor. Den första är SO-rummet som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnet samhällskunskap. Texten är skriven på ett objektivt sätt och syftar till att informera om Sveriges politiska system vilket gör texten relevant till frågeställningen. Den är skriven av en person som är insatt i ämnet vilket också framgår i texten på vilket sätt. Därför anses den källan som trovärdig och pålitlig.
Den andra källan kommer från UI, Utrikespolitiska Institutionen, som är en oberoende institut för forskning i utrikespolitiska frågor. Texten är skriven på ett objektivt sätt och syftar till att informera om det politiska systemet i USA vilket gör det relevant till frågeställning. Texten är skriven av en kunnig författare som är insatt i ämnet vilket också framgår i texten på vilket sätt. Därför anses den källan som trovärdig och pålitlig.