Att läsa för sina barn är något som de flesta föräldrar tycker är viktigt, och det hävdas av många att sagor är viktiga i barns språkutveckling. Sagor utspelas också i en helt annan värld än den vi är vana vid, och det stimulerar med all sannolikhet barns fantasi. Men vilken påverkan har sagor på småbarn?
Sagor och läsning för barn diskuteras ofta utifrån påverkan och de förknippade fördelar med det. Det vill säga man anser att det finns fördelar med att man läser sagor för sina barn. Bruno Bettelheim (1976) skriver i sin artikel “Sagans förtrollade värld” om dessa fördelar och hur sagor bidrar till barn förstår sin verklighet på ett bättre sätt. Bettelheim påstår att folksagor handlar om mänskliga upplevelser och företeelser som folk har varit med om. Detta gör att sagor förtydligar verkligheten och tillvaron för barn. Sagor är symboliska berättelser som får verkligheten att bli mer begripligt. Detta gör att barn kan möta verkliga livsproblem genom sagorna i verkliga sammanhang fast i symboliska framställningar genom sagorna (Bettelheim, 1976).
Rober Börjesson (2011) hävdar samma påverkan eller samma effekt av sagor i sin artikel “En Rödluvan för vår tid”. Börjesson menar att sagor rustar barn för framtida livsproblem. Trots att sagor kan verka enkla i utsidan men de har en sådan komplex dimension som handlar om mänskliga erfarenheter som gör barnens värld ännu rikare med erfarenheter och utrustning för att i framtiden kunna bemöta verkliga problem (Börjesson, 2011).
Sagor innehåller mänskliga erfarenheter och budskap som är universella och gäller i alla tider och kulturer. Det vill säga de är inte specifika för en specifik kultur eller tid. Sigrid Kahle (2001) beskriver i sin artikel ”Historien om tusen och en natt” hur sagor kan bidra till bildning och kultur. Kahle tar därför upp ett exempel som handlar om en arabisk samling av sagor och hur denna samling med lite anpassning till smaken av de europeiska läsarna kunde bidra till bildning och förmedla kulturella erfarenheter samt mänskliga företeelser och budskap. Detta är enligt Kahle en kulturell berikande faktor som bidrar till bildning (Kahle, 2001).
Sagornas mest intressanta påverkan handlar om fantasin och hur de berikar fantasin hos såväl barn som vuxna. Via fantasi kan man, framför allt barn, skapa samband och mönster av olika mänskliga företeelser och fenomen för att begripa verkligheten på ett bättre sätt och handskas med livsproblem. Hanna Fahl (2011) förklarar denna aspekt med fantasin och sagor i sin artikel “Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen”. Fahl menar att barn skapa ett mönster som kan relateras till barnens verklighet och gör att de känner sig trygga i denna verklighet som de begriper. Detta är eftersom sagor representanter människans syn på verkligheten som också avspeglar barnens syn på det (Fahl, 2011).
Språkutveckling är också bland de fördelar som diskuteras i detta sammanhang och i relation till läsning av sagor. Läsning av sagor bidrar på ett positivt sätt till språkutveckling hos barn samt gör att berättande förstärks på ett märkvärdigt sätt. Bruno Bettelheim (1976) poängterar detta i början av sin artikel ”Sagans förtrollade värld”.
Bettelheim att sagor ger barn de nödvändiga verktyg för att barnen ska kunna bearbeta sina känslor och tankar samt att dessa känslor och tankar kommer i uttryck. Det bidrar på det sättet till att barnen utvecklas språkligt. Detta är eftersom sagor är uppbyggda på ett sådant enkelt sätt vilket gör att de står närmare barnen (Bettelheim, 1976).
Slutligen har sagor många fördelar som onekligen är nödvändiga för barn. Det handlar om utveckling hos barn språkligt och känslomässigt samt utformning av deras identitet på ett sådant sätt. Sagor berikar dessutom barnens värld med fantasi och kreativitet som gör att de kan förstå sin verklighet på ett bättre sätt utifrån tidigare mänskliga erfarenheter.
Källor
Bettelheim, B. (1976) “Sagans förtrollade värld”.
Börjesson, R. (2011) “En Rödluvan för vår tid”. Dagens Nyheter.
Fahl, H (2011) “Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen”. Dagens Nyheter
Kahle, S. (2001). ”Historien om tusen och en natt”. I: Gåvor från Österland