Vilka är de faktorer som påverkar om en händelse blir en nyhet som får stort genomslag i media? Utgå från Walter Lippmanns teorier men resonera även utifrån vad du själv tror. Använd gärna exempel.
Walter Lippman definierade händelser som utgör en nyhet eller nyhetskonsumtion och journalisten menade att sådana händelser som väcker känslor och får läsarna att reagera känslomässigt samt att identifiera sig med händelsen är oerhört viktig för en händelse för att utgöra en nyhet. Därav kan man dra några slutsatser utifrån Lippmanns teori om händelser som kan utgöra nyhetskonsumtion.
Avståndet både geografiskt och kulturellt är en viktig faktor att ta hänsyn till för att en specifik händelse ska bli en nyhet. Det vill säga händelser som sker i ens eget område har större värde som som än händelser som sker långt borta vilket man kan förstå på nyheter som exempelvis handlar om Sverige och händelser som sker i exempelvis Indien. Avseende det kulturella avståndet så gäller denna relation också och vi värderar nyheter om en specifik kultur som ligger nära vår kultur mer än andra händelser som sker i en helt främmande kultur för oss. Till exempel, händelser i Europa är av större vikt i Sverige än händelser i Sydamerika.
En annan faktor handlar om tidsaspekten i en nyhet. Det vill säga de händelser som ligger nära i tid är av större värde i nyhetskonsumtion än andra händelser som skedde tidigare eller som kommer att ske långt fram i framtiden. Till exempel, händelser som sker alldeles nyss är av större nyhetsvärde än händelser som skedde för några år sedan.
Den tredje faktorn handlar om att händelsen i en nyhet är unik vilket har större nyhetsvärde än långdragna händelser vilket man märker tydlig när det är krig kontra när det är terrorattentat. Terrorattentatet som en nyhet har större nyhetsvärde än ett långdraget krig eller inbördeskrig någonstans.
Identifikation med händelse blir nog lättare för läsare när händelsen handlar om kända personer eftersom vi redan känner till dessa personer och vad de gör vilket medför att händelsen också blir en nyhet.
Bilder och bildmaterial bidrar också till att händelsen blir en nyhet eftersom de gör att vi på lättare sätt kan identifiera oss med händelsen som nyhet som publiceras informerar om och de personer som berörs i denna nyhet.
Det finns också en viktig aspekt att ta hänsyn till i det sammanhanget i en i en och det handlar om grindvakterna som är de stora mediebolag som väljer ut sina nyheter som ska komma fram till oss vilket gör att händelser filtreras innan de blir nyheter och når fram till konsumenterna utifrån grindvakternas policy. Det spelar en avgörande roll i att en specifik händelse får genomslag och blir en nyhet i medier.
Vad är det som skiljer en demokrati från en diktatur?
Demokrati betyder bokstavligen folkstyre vilket innebär att all offentlig makt ska utgå från folket den rättmätige ägen av makten i samhället. I en diktatur ska var och en ha lika mycket inflytande eller möjlighet till att påverka på samma förutsättningar. Det finns också vissa kännetecken som kännetecknar en demokrati i strävan för att uppnå den bästa varianten av det demokratiska samhället vilket i sin tur kräver att staten eller samhället möjliggör ett aktivt politiskt liv för individer i samhället. För det krävs därför en allmän, lika och hemlig rösträtt vilket möjliggör att individer väljer sina representanter till den politiska församlingen som styr samhället. Det innebär också att varje individ har en röst oavsett ens ställning i samhället eller andra faktorer samt det innebär att man kan välja vem man röstar på utan att behöva avslöja det till andra så att man inte riskerar förföljelse på grund av sitt val.
I en fungerande demokrati krävs även att det råder yttrandefrihet som möjliggör att individer väljer sina politiker, uttrycker sina åsikter och arbetar med opinionsbildning om diverse frågor i samhället som de anser att det bör förändras eller behållas.
Organisationsfrihet kännetecknar demokratier också och det är den grund som alla partier, fackföreningar och intresseorganisationer bygger på. Detta är eftersom individer själva inte kan påverka men ett stort antal individer genom en organisation kan påverka mer.
Dessutom gäller det majoritetsprincipen i demokratier och det innebär att åsikter för majoriteten i samhälle väger tyngst men samtidigt ska man respektera minoriteters åsikter och låta dem göra sina röster hörda. Det krävs även att samhället genomsyras av rättssäkerhet och likhet inför lagen. Sist men inte minst präglas det demokratiska samhället av att ha mänskliga fri- och rättigheter som garanterar människors värde i samhället.
Å andra sidan är diktatur exakt motsatsen till demokrati och det innebär att samhället styrs av en individ, elit eller ett politiskt parti och samhället präglas av inaktivt politiskt liv för medborgare eftersom även om det finns politiska val så är dessa mer för att diktaturen ska kunna behålla makten. Det råder inte heller yttrandefrihet i en diktatur och människor kan förföljas på grund av sina åsikter eller det som de har uttryckt och som inte är enligt diktaturens riktlinjer för det som är tillåtet och det som inte är det. Det medför att organisationsfrihet faller och finns inte i en diktatur samt samhället styrs utifrån den styrande maktens åsikter och inte från individernas vilja. Diktaturer respekterar inte mänskliga fri- och rättigheter samt lagstiftningen, även om det finns, inte heller tillämpas på ett rättssäkert sätt och gäller inte alla individer i samhället på samma sätt.
Liberalismen och Konservatismen har vissa likheter och skillnader. Beskriv de viktigaste tankarna inom dessa två ideologier och gör sedan en jämförelse mellan dem.
Liberalism är en politisk ideologi som uppstod för första gången under 1700-talet i samband med den franska revolutionen och som reaktion på det kungliga enväldet och de stora sociala skillnader mellan befolkning i Frankrike. Liberaler anser att människor är rationella och förnuftiga samt har förmågan att själv kunna tänka och göra saker utan att behöva en central funktion såsom stat eller en elit för att reglera samhället. Detta avspeglar sig huvudsakligen på de ekonomiska frågorna i samhället som också ska genomsyras av den friheten som liberaler ger till människan. Därför är näringsfrihet, frihandel och konkurrensfrihet centrala begrepp för liberalism som också är emot alla former av centralisering eller styrande stat som reglerar marknaden samt mot alla former av handelshinder. Den liberala synen på ekonomin i samhället och marknaden kallas för marknadsekonomi.
Synen på människan inom liberalism innebär att varje individ tar ansvar för sitt liv och skapar sina möjligheter vilket medför att varje individ och eftersom människor är rationella och förnuftiga ska ansvara för resultat av sitt arbete och ta hand om sin egen situation. Den friheten som ges till människor inom det liberala samhället innebär också valfriheten i sitt liv såsom religionsfriheten som ska genomsyra det liberala samhället. .
Liberalism är också för det demokratiska samhället och förespråkar yttrandefrihet och människors lika värde.
Konservatism är också en politisk ideologi som var en reaktion mot den snabba och våldsamma förändringen i samhället under den franska revolutionen. Konservatismens syn på människan handlar om att alla människor inte är goda i naturen och människor är benägna av skapa kaos och förstörelse i samhälle. Därför behövs det stat, kyrka eller en familj som kan hålla människor från att begå dessa handlingar. Därför är hierarkisk samhällsordning viktig i det konservativa samhället som också inte betonar social jämlikhet utan utgår från en idé som handlar om att den som är bäst ska också ta ansvar.
Traditioner är viktiga för konservatism varför samhällsförändring ska inte gå snabbt så att samhället inte går i kaos. En viktig aspekt i det konservativa samhället och som utgår från den hierarkiska samhällsordningen handlar om att varje individ har sin plats och uppgift i samhället vilket förklarar också roller som olika individer i olika grupper har såsom eliten ska ansvara för samhällsutveckling eller kvinnor ska ansvara för att ta hand om barn.
Hur tänker du att vanliga medborgare i ett EU-land påverkas av EU-samarbetet?
Den europeiska unionen är union mellan flera länder i Europa och är också ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan medlemsländerna. Medborgare av medlemsländer påverkas av det samarbete på olika nivåer. Dels handlar det om de beslut som EU fattar och som är bindande till alla medlemsländer eftersom dessa EU-lagar ska gälla alla europeiska medborgare.
Europeiska medborgare eller medborgare av unionen har också vissa rättigheter som de kan utnyttja såsom att fritt resa inom unionen, etablera sig, driva företag, investera eller studera inom vilken stat inom unionen. Det innebär också att medborgare behöver inte betala tullar för handel med andra medlemsstater. I ett flertal länder inom unionen används Euron som en gemensam valuta för dessa länder och används av medborgarna.
Marknadsekonomi och planekonomi är två olika ekonomiska system. Vad är utmärkande för de två olika systemen och hur skiljer de sig åt?
Marknadsekonomi är ett samhällsekonomiskt system där marknaden är helt fri i att reglera sig själv och den styrs av marknadskrafterna i samhället. Marknadsekonomi präglas av fri konkurrens och frihandel samt förutsätter det enskilda ägande och företagande samt friheten att ingå avtal mellan marknadskrafterna som utgör grunden för utbyte av varor och tjänster och för produktion i samhället. Det vill säga det är efterfrågan och utbud som avgör produktion och priser på olika varor och tjänster i samhället. I marknadsekonomi har staten en begränsad roll som begränsas till centrala funktioner i marknaden. I övrigt ska marknaden reglera sig själv utan större ingripande från staten.
Planekonomi är motsatsen till marknadsekonomi och det handlar om att staten har en central roll och funktion i att organisera marknaden. Det är staten som organiserar marknaden och bestämmer produktion, pris och övriga aspekter av marknaden i förhand. Detta samhällsekonomiska system förutsätter kollektivt ägande av produktionsmedel i samhället via staten samt präglas inte av de kännetecken som karaktäriserar marknadsekonomin såsom marknadsmässig prissättning utifrån efterfrågan och utbud, fri konkurrens och/eller frihandel. Staten är med och aktivt styr marknaden åt det håll som är enligt politisk vilja.
Vilka uppgifter har riksdagen respektive regeringen? Hur förhåller sig riksdagen och regeringen till varandra?
Riksdagen är den politiska församling som representerar folket i Sverige där det sitter folkvalda representanter som folket har röstat fram för att ansvara för samhällsutvecklingen. Riksdagens uppgifter handlar bland annat om att fatta beslut om nya lagar eller om förändring i befintliga lagar, besluta om budgetpropositionen, kontrollera regeringen och arbeta kring frågor som rör EU.
Regeringen är också en den politiska församling som ansvarar för att genomföra riksdagens beslut. Det sitter folkvalda representanter i regeringen och regeringen ansvarar för bland annat genomföra de beslut som fattas av riksdagen, föreslå nya lagar till riksdagen eller ändringar i befintliga lagar, representera Sverige i EU och internationellt samt ingå överenskommelser med andra länder. Regeringen ansvarar också för att utse högre tjänster i staten såsom myndighetsdirektörer eller verkställande direktörer för statliga bolag.
Riksdagen är den högsta beslutande insats i Sverige och regeringen ansvarar för att genomföra riksdagens beslut som fattas på förslag från regeringen eller från andra riksdagsledamöter och det är riksdagen som kontrollerar regeringen och utser statsministern samt kan förklara misstroende för den person som har posten.
Saftkalas AB är ett företag som säljer högkvalitativ saft till matvarubutiker och direkt till kunder i egen butik. Företaget grundades för några år sedan och har sedan dess haft några goda år bakom sig. Förra året gjorde de en stor vinst. Affärerna har dock nu börjat gå betydligt sämre. Försäljningen har minskat kraftigt sedan det föregående året. För ett år sedan kunde de ta 100 kr för en liter rabarbersaft. Nu har de sänkt priset till 70 kr/liter och ändå har de svårt att sälja slut på saften som de producerar. Vad kan det bero på att affärerna har börjat gå sämre för Saftkalas AB? Ta gärna upp flera olika faktorer som kan ha påverkat.
Det kan handla om att landet är på väg mot lågkonjunktur vilket medför att priserna faller till följd av att inte all produktion säljs eller till följd av minskad efterfrågan i samhället.
Det kan även handla om deflation i samhället som sker till följd av låg efterfrågan vilket medför att priserna i samhälle faller. Detta medför att företaget upplever sämre resultat.
Gör en argumentationsanalys av följande argumentation. ”Covid-19 har varit en fruktansvärd plåga för vårt land och för hela världen. Även om sjukdomen i sig har slagit hårt mot de som har blivit sjuka, så har de av myndigheterna införda restriktionerna varit en värre medicin än själva sjukdomen. Att vi har stängt ner samhället har gjort att tiotusentals människor har förlorat sina jobb och mängder av företag har tvingats att gå i konkurs. Människor har tvingats isolera sig vilket har lett till en ökad grad av depression hos befolkningen, speciellt hos de människor som redan led av ensamhet. Vi borde aldrig ha infört så hårda restriktioner. Det är en hemsk sjukdom, men människor dör av sjukdomar hela tiden, det är något som är svårt att undvika. Till exempel dör nästan 700 personer av den vanliga influensan varje år. Det är inte värt att stänga ner hela samhället för några få personers skull.”
Skribenten tycker i den texten att restriktionerna som infördes av myndigheter vid Covid-19 skulle inte införas. Skribentens första argument är inte hållbart eftersom skribenten påstår att samhället har stängts ner vilket faktiskt inte är verkligheten i Sverige och man från politiskt håll har inte beslutat om att stänga vissa delar av samhället eller hela samhället. Det andra argumentet handlar om ensamhet och psykisk ohälsa till följd av restriktionerna vilket kan i en stor utsträckning stämma med verkligheten. Det tredje argument som handlar om att 700 personer dör av influensa varje år har ingen förankring i verkligheten heller eftersom varken Folkhälsomyndigheten eller SCB reflekterar över dessa siffror vilket också gör argumentet till ohållbart. Däremot är alla argument relevanta till tesen som handlar om att “vi borde aldrig ha infört så hårda restriktioner”