1- Vad har medier för roll i demokratin?
Medier uppfyller en viktig funktion i samhället på gott och ont genom att förmedla och sprida information. Mediernas roll har fått allt större plats i och med den tekniska utveckling och digitalisering samt omvandling till informationssamhälle där allt är beroende på informationsflödet via olika medier och det har blivit allt viktigare att kontrollera medierna. Media kan vara vaktaren för demokrati och lika gärna kan vara ett verktyg i diktaturer och den breda rollen som media har beror på mediernas syfte som i slutändan handlar om att sprida information. Margaret Atwood skrev om mediernas roll i Tjänsterinnans berättelse i flera sammanhang. Atwood visar i sin roman hur viktig medierna är när Offred berättar om början av händelserna och hur den nya staten startade med att förbjuda vissa tidningar och använde TV:en för att förmedla sina budskap. Det var första steget mot diktatur genom att förbjuda vissa medier på grund av “säkerhetsrisk”.
Likväl kan medierna användas i demokratiska syften för att skapa demokratier och stärka dem genom medierna role i demokratiska samhällen. Medier förmedlar inte bara statens eller den styrande elitens budskap i demokratier utan verkar också som vaktare för demokratin och kontrollant för makthavarna. Det är klart att det finns flera faktorer som kan påverka media även i demokratier. Ägandeform av media har en väsentlig påverkan på media i och med mediebolag är vanliga företag vars syfte är ekonomiskt vinst och på så sätt kan ägarna påverka medier i en stor utsträckning. Likväl har den statliga kontrollen av media eller den statliga påverkan på medierna en väsentlig del i mediernas roll. Oftast är statlig kontroll av media begränsad i demokratier och tvärtom i diktaturer. Slutligen grundar mediernas roll sig på dess uppdrag och medborgarnas mottagande av dessa medier. Det ställer utmaningar framför media i demokratiska samhällen att vara objektiva och frågan är om de kan 100% vara objektiva eller om en viss vinkling är oundvikligt. På samma sätt har medborgarnas källkritiska förmåga en viktig roll i detta sammanhang och att kunna ta emot nyheterna, förstå dem och i vissa sammanhang även källkritiskt granska dem.
2- I berättelsen visas det att det inte alla som är övertygade i republiken Gileads sociala system, inte ens ledare. Man har skapat ett hemligt bordell där mäktiga män kan träffa prostituerade kvinnor vars en del av dem jobbade med det yrket innan och en annan del hade helt andra yrken såsom advokater och socionomer. Dessutom visar det en aktiv motståndsrörelse som i princip finns överallt. Detta visas i avsnitt 37 av romanen och framåt. Dessutom visar sprickorna genom The Commanders samtal med Offred som verkar inte heller övertygad om det dystopiska system som råder i republiken Gilead. Dessutom råder det en tystandskultur i Gilead men samtidigt ett signalspråk och genom handlingarna av olika personer i berättelsen förstår läsaren att det inte är många som är övertygade med dystopin som råder i Gilead utan det snarare handlar om maktstrukturer och patriarkaliskt samhälle där alla kvinnor förtrycks på olika sätt, även fruarnas döttrar. Allt detta visar på en svag övertygelse av den rådande samhällsstrukturen i republiken Gilead och en svaghet i själva strukturen som inte ens mäktiga män, som detta samhället prioriterar, stödjer.