Att läsa för sina barn är något som de flesta föräldrar tycker är viktigt, och det hävdas av många att sagor är viktiga i barns språkutveckling. Sagor utspelas också i en helt annan värld än den vi är vana vid, och det stimulerar med all sannolikhet barns fantasi. Men vilken påverkan har sagor på småbarn?
Läsning av sagor har onekligen fördelar för såväl barn som vuxna. Det är nog intressant att utforska denna aspekt av sagorna. Folksagor är upplevelser som folk innan har gått igenom och bidrar till att man förstår sig på sin verklighet på ett bättre sätt. Bruno Bettelheim (1976) skriver i sin artikel “Sagans förtrollade värld” om just denna aspekt av sagor. Bettelheim menar att sagor tar upp sådant som kan förtydliga tillvaron när verkligheten känns allt mer förvirrande. Då får barn en symbolisk framställning som gör att verkligheten upplevs mer begriplig och enklare att ta sig igenom . De, sagor, kan på så sätt sätta barn direkt framför sin verklighet och möta sådana livsproblem som gör att livet i land känns mer komplicerat (Bettelheim, 1976). Denna aspekt av sagor eller dessa fördelar som sagor har och som Bettelheim (1976) tar upp bekräftas och betonas även av Robert Börjesson (2011) i sin artikel “En Rödluvan för vår tid”. Börjesson poängterar att även om sagor kan verka enkla men de har sådant komplext inuti och som berikar barns värld och gör att de blir bättre rustade för framtida livsproblem (Börjesson, 2011).
Intressant nog är det med sagorna eftersom de är universella och i princip gäller alla kulturer oavsett vilken kultur de är skrivna i. Det har en sådan faktor som bidrar till bildning och kultur. Sigrid Kahle (2001) tar upp denna aspekt i sin artikel ”Historien om tusen och en natt”. Kahle beskriver hur en arabiska samling av sagor kunde erövra Europa under 1700-talet. Man ville förmedla innehållet med lite anpassning så att det passar publikens smak i Europa. Det bidrog till kultur och bildning samtidigt när de förmedlade mänskliga upplevelser (Kahle, 2001).
Inte bara kultur och bildning förmedlar sagor utan även bidrar till fantasin. Det är intressant att utforska i denna aspekt. Fantasin gör att publiken och framför allt barn skapar ett mönster av denna fantasi för att begripa verkligheten och hitta tryggheten. Hanna Fahl (2011) berättar om fantasin och dennes roll i sin artikel “Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen”. Fahl (2011) menar att fantasin i sagor skildrar vår syn på vår verklighet och att vi skapar mönster av trygghet som mer eller mindre knyts an till det traditionella (Fahl, 2011). Barnen ges genom sagor utrymme för att bearbeta sina känslor och utveckla sådana viktiga kunskaper i språket, enligt Annika Claesdotter (2005) i sin artikel ”Folksagor talar barnens språk”. Detta beror på att sagorna är enklt uppbyggda på ett sådant sätt som passar barnen och som barn förstår (Claesdotter, 2005).
Fördelarna av sagor på småbarn är många och för att lista alla fördelar behöver man någon längre eller mer omfattande uppsats. Dels har dem språkliga fördelar som hjälper barn att utveckla berättande och språkkunskaper och dels handlar det om att berika barns fantasi. Dessutom har sagor en viktig aspekt som gör att barn förstår sin verklighet i och med de tar upp sådana komplexa livsproblem som barnen kan stöta på i sin verklighet. Med enklare ord förmedlar sagor budskap och bidrar till att barnen förstår verkliga problem som livet kan åstadkomma. Detta är genom att känna till och känna igen olika mänskliga upplevelser och tillämpa det i vår samtid. Intressant nog är sagorna och trots att de är enkelt uppbyggda men de innehåller komplexitet under ytan och deras enkelhet står så nära barnen att de kan förstå det.
Källor
Bettelheim, B. (1976) “Sagans förtrollade värld”.
Börjesson, R. (2011) “En Rödluvan för vår tid”. Dagens Nyheter.
Claesdotter, A. (2005) “Folksagor talar barnens språk”. Lärare. Hämtad från: https://www.lararen.se/forskolan/annat/folksagortalar-barnens-sprak
Fahl, H (2011) “Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen”. Dagens Nyheter
Kahle, S. (2001). ”Historien om tusen och en natt”. I: Gåvor från Österland