Äktenskap är en sådan intressant fråga att utforska eftersom det finns oerhört många perspektiv att se på frågan och diskutera det. Begreppet äktenskap har förändrats och fått nya dimensioner över tiden samt innebörden betyder olika saker i olika områden. Ur ett historiskt perspektiv var äktenskapet särskilt viktigt för kvinnor som till en stor utsträckning var beroende av det för att ha hyfsat okej liv. Detta beror på rådande syn på kvinnor i tidigare perioder. Särskilt intressant är perioden efter upplysningen och fram till industrialization eller industriella revolutionen. Detta är eftersom kvinnors situation började förändras i samband med spridning av upplysningens idéer och synen på könsroller tog även plats i samhällsdebatten. Hur var synen på äktenskapet under den perioden?
Det finns kanske inte mer aktuellt än Jane Austens roman “Stolthet och fördom” att lyfta i detta sammanhang. Det avspeglar samhällssyn på äktenskap och relationer under denna period som då kallades för realism. Romanen i korthet beskriver en situation av en ogift kvinna vars sin mamma vill gifta henne med en rik man men hon var av en annan åsikt. Det är ändå ett revolutionerande förhållningssätt som Elizabeth Bennet, huvudpersonen i romanen, hade för sin tid. Redan under 1800-talet fick litterära verk avspegla något normbrytande och icke-normativa mönster för äktenskapet. Trots allt ingick Elizabeth Bennet i äktenskapet med Mr.Darcy efter noggrant tänkande och ganska långdragna händelser. Trots allt gick hon emot sin mammas vilja från början och gick sin väg för att till slut vara med den person som hon önskade och likaväl hennes mamma önskade hans rikedom.
Denna syn på äktenskap har något att hämta från rådande verklighet och uppfattningar på den tiden och med all säkerhet kan man påstå att det innehåller även sådant som är revolutionerande och avvikande från epokens normer. Åter tillbaka till den ursprungliga synen på äktenskapet i romanen och som skildras redan vid de första sidorna. Det handlar inte bara om ett behov hos kvinnan utan snarare om ett behov hos familjen och en lösning för många problem. Lika mycket hade äktenskapet på den tiden en aspekt som handlar om att det ska vara arrangerad för störst nytta. Detta illustreras också i Austens litterära verk och hur mamman tänkte noggrant igenom giftermålet av sina döttrar för att gifta sina döttrar med rika män.
Äktenskapet under den perioden mellan upplysningen och den industriella revolutionen hade intressanta aspekter. Mellan raderna kan man läsa att giftermålet hade inte den där som handlar om viljan att leva tillsammans och dela på livets att omständigheter utan snarare såg man på det som en affär och kvinnan var mer ett objekt som familjer använde. Denna syn härstammar från rådande stereotypiska uppfattningar på den tiden och uppfattningar om könsroller i ett manligt samhälle. Jämför med nu är det nog en stor skillnad. Nu präglas äktenskapet av mer en juridisk aspekt bortom viljan av att leva tillsammans. Nu finns det andra former av förhållande mellan ett par och alla former behöver inte nödvändigtvis leda till giftermål såsom samboskap. Frågan kan utredas hur mycket som helst och kan leda till olika intressanta områden att forska i.