“Mamma lärde mig allt utom att gråta” är en krönika skriven av Patrik Lundberg och handlar om minnen med sin mamma och vad hon lärde honom samt deras liv tillsammans. Rubriken är intresseväckande och drar uppmärksamhet samt får läsaren att vilja läsa innehållet. Dessutom är det direkt kopplat till krönikans innehåll på ett intressant sätt då författaren skriver om sitt liv med sin mamma och vad hon lärde honom samt de sista sekunderna som hade i livet och hur ett flashback på hans liv gick i huvud när hon skulle slockna av.
Lundberg skrev krönikan för att berätta om sin barndom och sina minnen med sin mamma samt vad hon lärde honom genom livet. Han skrev om vilken påverkan hon hade på honom ända sedan han var liten och hur han blev när han är äldre.
Krönikan ”Mamma lärde mig allt utom att gråta” är högst subjektiv och innehåller författarens egna bild av sin mamma. Han vill berätta om de sista sekunderna och hur de upplevs samt hur plågsamma de var. Han bestämde sig för att inte bli lik sin mamma men det är det som han egentligen blev. Det innehåller egna uppfattningar om död och hur man förlorar nära och kära.
Intressant nog är det i krönikan hur man känner igen sig i dessa stunder när man förlorar en person som man älskar. Framför allt känner man igen sig i dessa stunder hans mamma höll på att dö och slockna av om man har varit med om en sådan erfarenhet.
Krönikan är kopplad och utgår från en personlig upplevelse som är att uppleva dessa stunder när ens mamma håller på att slockna av och försvinna ur livet. Det är så personligt och intressant att följa med dessa stunder att man vill bara fortsätta läsa för att tillsammans med skribenten uppleva dessa stunder.
Språket är igenkännbart och intressant men det är långt från vardagligt. Det är enkelt och emotionellt att författaren lyckades med hjälp av språket förmedla en konkret och emotionell bild av det som han upplevde under dessa stunder.
Krönikan inleds med att beskriva stunderna precis innan hans mamma skulle dö och hur ambulanspersonal försökte rädda henne. Intressant att börja så här i och med han kunde höja stämningen att man väntade på det som skulle hände i kommande rader. Lika intressant avslutas krönikan med att beskriva stunden när allt var klart och hon dog. Författaren avslutar med att berömma sin mamma och vad han lärde sig av henne. Författaren lyckades på det sättet förmedla sina känslor till läsaren och det han minns från henne.