Under 1900-talet började på allvar den globalisering vi idag ser fullt ut, och den har för många människor inneburit ett bättre och friare liv. En aspekt i globalisering är dock att många av världens mindre språk hotas av att försvinna på grund av påverkan från andra språk eller att de inte fyller en funktion i ett modernare samhälle. Vissa menar att detta är negativt medan andra menar att språk ständigt förändras och att vissa måste dö ut. Bör språk hindras från att dö ut? Vad kan konsekvenserna bli för en folkgrupp vars språk dör ut eller av språkdöden?
Det finns i världen ett antal språk som hotas av att försvinna eller dör ut. Detta påstående är inget påhitt utan det har starka grunder i det moderna och globaliserade samhället. Ingela Hofsten (2011) skriver om dessa hotade språk i sin artikel “Ska vi bry oss om språkdöden?” publicerad i Språktidningen. Hofsten poängterar att detta är en naturlig process som har med språkutveckling att göra. Hofsten menar att det är naturligt att vissa språk hotas av att dö ut eller dör ut medan andra språk fortlever. Detta har sin grund i att de hotade språken används inte tillräckligt mycket eller i den omfattning som gör att de kan överleva. Faktumet är snarare tvärtom att språk dör ut hela tiden, det vill säga de språk som inte kan förändras och anpassa sig till moderna kommunikationsbehov som det moderna samhället har (Hofsten, 2011). Språkdöden har naturligtvis konsekvenser, huvudsakligen, på de folkgrupper vars språk håller på att dö ut eller redan har dött ut. När språk försvinner så försvinner en del av den kultur som är förknippad med detta språk och en del av gruppidentiteten för folkgrupper som talar detta språk, menar Leena Huss i samma artikel (Hofsten, 2011).
Dessa påståenden om språkdöden som förekommer i Hofstens artikel bekräftas även i en reportage “Experter: hälften av världens språk riskerar försvinna” som SVT Nyheter har gjort om de hotade språken år 2015. Detta fenomen är varken nytt eller exklusivt för globalisering era. Det är snarare en process som är relaterad till språkutveckling och har pågått i flera decennier eller under en lång period. Niclas Burenhult betonar i samma intervju med SVT Nyheter om att problemet handlar inte om att vissa språk dör ut eller försvinner utan det handlar snarare om konsekvenserna för folkgrupper som talar dessa språk (SVT, 2015). Burenhult menar med andra ord att när språk dör ut eller försvinner riskerar viktiga aspekter att försvinna i samband med döden av vissa språk såsom kultur, information på det språket om biologisk mångfald och mellanmänskliga relationer som hotas av att det förknippade språk med dem försvinner eller håller på att dö ut (SVT, 2015). På det sättet blir språk inte enbart ett medel för kommunikation utan snarare ett medel även för att förmedla kultur och kunskap till kommande generationer bortom den kommunikativa dimensionen av språket.
Det pågår många försökt för att rädda vissa hotade språk runt om i världen trots att det, som sagt, är en naturlig process när språk och samhället utvecklas. Martina Huhtamäki (2009) skriver i sin artikel “Språklig och biologisk mångfald hör ihop” publicerad i Språkbruk om hur språklig och biologisk mångfad hör ihop. Huhtamäki intervjuar därför Suzanne Romaine, professor vid Oxford Universitet, för att tala om frågan. Romaine betonar vikten av att försöka rädda de hotade språken och bevara dem och listar tre språkbevarande faktorer. Dessa faktorer är att föra vidare språket till kommande generationer så att antalet talare inte minskar i framtiden, att anta språket som officiellt språk i de områden där det talas och att hålla antalet talar i en nivå som gör att detta språk används (Huhtamäki, 2009). Vidare poängterar Romaine i intervjun med Huhtamäki (2009) om att bevarande av dessa hotade språk är fördelaktigt då dessa språk innehåller information om hur folk levde i dessa områden samt förmedlar information om den biologiska mångfalden också. Dessutom har dessa språk en aspekt som är förknippad med kulturarvet, välbefinnande och rättigheter för folk som talar dessa språk (Huhtamäki, 2009).
Slutligen kan man komma fram till att det finns ett antal språk hotade med att försvinna eller dö ut i världen och det har funnits genom alla tider. Det vill säga det är inget nytt fenomen utan det är ett fenomen som handlar om att språk utvecklas och förändras hela tiden. Detta har sin grund i att dessa hotade språk inte används i den omfattning som gör att de kan fortlever. I detta sammanhang pågår räddningsförsök för de hotade språken med uppdraget är varken enkelt eller lätt. Det kräver att man kraftsamlar och gör mycket utifrån ett antal faktorer som anses språkbevarande såsom antalet talare, att föra vidare språk till kommande generationer och stärka språkens ställning. Det är därför viktigt att vi försöker rädda de hotade språken. Annars kan försvinnande av vissa språk leda till att viktiga aspekter försvinner som handlar om kulturarvet av talarna, gruppidentiteten och kunskaper på det hotade språket såsom kunskaper om biologiska mångfalden i de områden där detta språk talas.
Källor
Hofsten, Ingela. 2011. “Ska vi bry oss om språkdöden?” Språktidningen.
SVT. 2015. “Experter: hälften av världens språk riskerar försvinna”. SVT.
Huhtamäki, Martina. 2009. “Språklig och biologisk mångfald hör ihop” . Språkbruk.