Värna om flerspråkighet i samhälle

Språk diskuteras ofta som ett kommunikativt medel som uppfyller kommunikativa syften. Språk har huvudsakligen använts för att kommunicera med omvärlden och ta emot andras budskap samt analysera dem för att göra ett begripligt sammanhang utav det hela. Språk har en annan dimension som inte har med kommunikation eller språkliga aspekter att göra. Det handlar om identitet och hur man identifierar sig på individnivå och på gruppnivå. Detta avspeglar sig i den breda språklig variation som präglar det svenska samhället och som gör varje individ och varje grupp i samhället använder språket på sitt väldigt unika sätt och trots detta förstår vi fortfarande varandra. Vi bör därför värna om flerspråkighet i samhälle. 

För det första handlar flerspråkighet inte bara om ett annat språk som en annan grupp i samhälle talar. Bortom den kommunikativa aspekten har språk en intressant funktion som inte bör ignoreras. Språk är onekligen bäraren av kulturarvet och gruppidentiteten och om vi skulle motarbeta flerspråkighet skulle detta innebära i praktiken att vi motarbetar dessa grupper i samhälle som talar ett annat språk än svenska. Med enklare ord handlar det om att dessa grupper som talar ett språk till identifierar sig med detta språk och förmedla det kulturarv som de bär med sig genom dessa språk som de har utöver svenska. Sofia Svensson skriver i sin artikel “Skapa identiteter genom att växla mellan språk” att de flerspråkiga personer som talar ett språk som tillhör en social utsatt grupp kan känna utanförskap på grund av detta språk (Svensson, 2008). Detta visar hur språk och identitet är sammankopplade och inte går att diskutera språk utan att hänvisa till identitet. 

För det andra anses flerspråkighet mer som en resurs i samhälle, framför allt när samhället hävdar sig acceptera olikheter mellan människor. Det vill säga det svenska samhället är ett mångkulturellt och mångfaldigt samhälle. Detta leder nödvändigtvis till flerspråkighet i samhälle som ett starkt representerat fenomen. Ju fler språk talas det i samhälle desto mera resurser vi har med tanken på att språk är makt. Om man motarbetar flerspråkighet på det sättet så innebär det i praktiken att man motarbetar en viktig resurs i samhälle och minskar den makt som finns i samhället. Detta är samtidigt när det inte går att hävda acceptans och mångfald om man inte värnar och stärker flerspråkighet i samhälle. Det vill säga flerspråkighet utgör en viktig resurs i samhälle och bidrar till att Sverige blir och stärks som ett mångfaldigt och mångkulturellt samhälle.

Vissa hävdar att flerspråkighet kan skada det svenska språket som ett officiellt språk som talas i Sverige. Detta är direkt fel och om man forskar i språkhistoria så förstår man så småningom att det inte finns något språk som inte har påverkats av andra språk. Dessutom finns det ett faktum som handlar om att alla levande språk förändras och utvecklas hela tiden. Om man är så skyddande för det svenska språket så behöver man inte hindra dess utveckling genom att förhindra andra språks påverkan på svenska.

Slutligen är språk inte bara ett verktyg som kan användas för kommunikation mellan människor. Språk har viktiga funktioner som har med gruppidentiteten och individernas identitet att göra. Därför har flerspråkighet samma aspekt och är direkt kopplad till kulturarvet för olika grupper i samhället. Dessutom anses språk som en viktig resurs i samhälle. Dessutom är Sverige ett mångkulturellt och mångfaldigt land och detta innebär nödvändigtvis att fler språk talas i samhället än bara svenska. Man skyddar inte det svenska språket genom att hindra det att komma i kontakt med andra språk då alla levande språk utvecklas och förändras hela tiden. Därför bör man värna om flerspråkighet i samhälle.

Källa

Svensson, S., 2018. Skapa identiteter genom att växla mellan språk – forskning.se. forskning.se. https://www.forskning.se/2018/12/04/skapa-identiteter-genom-att-vaxla-mellan-sprak/ 

Källkritisk diskussion 

I denna debattartikel används huvudsakligen en källa. Källan är relevant då det handlar om ämnet, alltså flerspråkighet. Skribenten är väl insatt i ämnet vilket framgår i artikeln på vilket sätt. Sofia Svensson skrev sin doktorsavhandling om ämnet. Källan presenterar objektiva fakta utan att författaren lägger sina åsikter i artikeln. Dessutom är syftet med källan att informera om det som författaren kom fram till i sin avhandling. Hemsidan vänder sig till allmänheten som är intresserade av forskning i diverse ämnen. Därför anses källan trovärdig och pålitlig. Därmed kan den användas i artikeln.