1) Hur bestäms pris och produktionsmängd i plan- respektive marknadsekonomi?
Planekonomi innebär att produktionsmedel ägs kollektivt antingen via staten eller på något annat sätt. Därmed försvinner sådant som är vanligt förekommande i marknadsekonomi där produktionsmedlen ägs av privatpersoner eller företag. Det vill säga sådant som handlar om konkurrens, prissättning, utbud och efterfrågan bestäms inte längre av marknaden utan det görs av staten, politiker och myndigheter i landet. Staten bestämmer på det sättet vad varan skall kosta att köpa samt hur mycket man ska producera av den varan. Följden blir att det blir svårt att på förhand veta och planera produktionen vilket kan leda till överskott på vissa varor och underskott på andra varor utan att påverka priset i och med det bestäms av staten. En annan negativ aspekt med det sättet att planera samhällsekonomi är att saknaden av konkurrens i marknaden tar på kvalitén i och med det inte finns aktörer som konkurrerar med varandra för att locka till sig köpare och konsumenter.
Marknadsekonomi är motsatsen till planekonomi och det innebär att staten inte går in aktivt och styr marknaden utan marknaden styr samhällsekonomi utifrån efterfrågan och utbud som bestämmer produktionsmängden och priser i marknaden. Marknadsekonomi präglas av fri prissättning och fri konkurrens mellan olika aktörer i marknaden. Det leder till att produktionsmängden och priser i marknadsekonomi bestäms baserat efterfrågan, det vill säga hur mycket folk vill ha en specifik vara, och utbud, det vill säga om det finns gott om och flera aktörer som erbjuder varan.
Källa: https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/samhallsekonomi#
2) Vad menas med blandekonomi? Ge exempel på hur det fungerar i Sverige.
Blandekonomi härstammar från idéen att inget land i världen har bara planekonomi eller marknadsekonomi i samhällsekonomin utan det snarare är en blandning av de två modeller för samhällsekonomi. Blandekonomi innebär att det råder marknadsekonomi i samhället men staten står inte helt passiv och låter inte marknaden sköta sig själv helt utan någon som helst intervention. Länderna ingriper olika mycket på samhällsekonomi och styr olika mycket utifrån lokala förutsättningar och rådande lokala förhållanden samt prioriteringar samt politiska mål. Till exempel, staten kan gå in och styra ekonomin för att skydda konsumenterna från monopoler eller för att göra miljöprioriteringar och styra konsumenterna åt mer miljövänliga produkter eller miljövänligt köpbeteende. Med enklare ord, i en blandekonomi går in staten och styr vissa delar av samhällsekonomin utifrån rådande förutsättningar, politiska mål och prioriteringar i landet som innebär att en viss del av produktion ska styras åt ett specifikt håll. Ett exempel på blandekonomin i Sverige är hur mycket den offentliga sektorn styr och privata aktörer har i samhället vad gäller frågan om sjukvården. Det finns privata aktörer som driver sjukvårdsinsatser via sina företag för att göra vinst och lika väl finns det den offentliga sektorn som har den största delen av hälso- och sjukvården och som finansieras av skattebetalarna. Även det statliga monopolet på alkoholförsäljning i Sverige anses tillhöra blandekonomin där staten går in och reglerar en hel bransch trots att det råder marknadsekonomi i stora delar av samhällsekonomin.
Källa: https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system#
3) Förklara begreppen i samhällsekonomi: monopol, ränta, inflation, BNP, konjunkturcykel.
En monopol är på en marknad där det finns bara ett företag som kan styra en hel bransch. Det vill säga när ett företag är ensam på marknaden så har det företaget monopol om marknaden inom den specifika branschen.
Ränta är det pris som konsumenterna betalar för att låna pengar och det är på samma sätt den avkastning som långivaren får för att låna ut pengar till konsumenter.
Inflation är den allmänna prisökning i samhället som gör att pengarna blir mindre värda. Det ill säga man kan köpa färre varor och tjänster till samma mängd pengar på grund av att allt har blivit dyrare i samhället. Inflation uppstår antingen av sig själv i landet eller på grund av rådande omständigheter som får priserna att öka mer än vad lönerna ökar i samhället.
Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått för att mäta ekonomisk tillväxt i ett specifikt land och det innefattar värdet för all produktion av varor och tjänster som sker i landet. Det indikerar hur rikt ett land är genom att visa den ekonomiska tillväxten i det landet
Konjunkturcykel är den period som det tar för samhällsekonomi att gå igenom både högkonjunktur när arbetslösheten minskas, hushållen har pengar att spendera och företagen upplever ekonomisk tillväxt och lågkonjunktur när arbetslösheten stiger, hushållen har mindre pengar och produktionen minskar.
Källor: https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/samhallsekonomi#
Nationalencyklopedin, ränta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ränta
https://www.so-rummet.se/kategorier/bnp-och-hdi#
Nationalencyklopedin,konjunkturcykel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konjunkturcykel
4) Vilka parametrar ingår i HDI vid sidan om BNP/capita? Är det bra att mäta dessa parametrar?
HDI mäter livslängd, utbildningsnivån, levnadsstandard som ingår i BNP per capita. Den rankas på en skala från 0-1 där högre siffra indikerar på bättre levnadsförhållanden. Human Development Index (HDI) istället för att få en mer precis bild av hur välfärden i ett specifikt land är. Detta är eftersom BNP och BNP per capita indikerar att levnadsstandarden i ett land är hög. BNP mäter genomsnittet men tar inte hänsyn till sådant som klyftorna i samhället, fattigdom, utbildning m.m
Källa: Nationalencyklopedin, HDI. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hdi
5) Vad är skillnaden på konjunkturell och strukturell arbetslöshet?
Strukturell arbetslöshet är en långvarig form av arbetslösheten. Den beror på att arbetssökande och arbetslösa inte har tillräcklig kvalifikationer som motsvarar arbetsmarknadens krav. Konjunkturell arbetslöshet är relaterad till konjunkturen i landet. Det vill säga man hittar inte jobb på grund att det inte finns jobb att söka på grund av obalans mellan efterfrågan och utbud. Företagen kan då säga upp personal eller minska personalstyrkan då ekonomin inte mår så bra.
Källa: https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/
6) Hur kan staten använda finanspolitik vid en lågkonjunktur för att stimulera samhällsekonomi?
Staten kan stimulera ekonomin genom expansiv finanspolitik vid lågkonjunktur. Det vill säga att öka offentliga utgifter genom stora projekt för att stimulera ekonomin. Detta gör att flera får offentliga jobb vilket påverkar arbetslösheten som minskar till följd av detta. Samtidigt ökar inkomsterna för hushållen och påverkar efterfrågan på marknaden. På sikt leder detta till ökad efterfrågan på varor och tjänster eftersom hushållen får mer köpkraft. Multiplikatoreffekten kan också användas på nationell nivå genom att öka penningmängden vilket leder till att bankerna kan låna ut mer vilket i sin tur leder till ökad konsumtion och fler investeringar. Detta gör att efterfrågan ökar igen och stimuleras ekonomin.