Demokratisering av Sverige – Samhällskunskap uppgift

361

1- Förklara på vilket sätt bidrog de olika folkrörelserna till demokratisering av Sverige?

Folkrörelser växte fram under 1800-talet i en period som kännetecknades av stora förändringar i samhället och början av demokratisering av Sverige. Framför allt var det ståndssamhälle som höll på att förändras och samtidigt satt industrialisering fart i många frågor samt förändrade en del ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Allt detta kombinerades med ökad läskunnighet, i samband med införande av folkskolereform år 1842, och en rad andra demokratiska förändringar och reformer som gav folkrörelser en stark grund att utgår från (Riksdagen, 2021). Dessa förändringar i samhället bäddade för framväxt av nya och förstärkning av befintliga folkrörelser i Sverige. Under senare del av 1800-talet blev folkrörelserna allt starkare och rikstäckande med flera samordnade avdelningar över hela landet. Denna kraftiga uppväxt av folkrörelserna med ett stort antal medlemmar över hela landet gjorde att deras utomparlamentariska opinionsbildning tog fart och medlemmar som inte var förmögna eller makthavare kunde påverka samhällsutvecklingen på ett kraftigare sätt. Folkrörelserna kunde med sina medlemmar utgöra en utmanande faktor för de etablerade makterna i Sverige och de blev inflytelserika att de utmanade kyrkan. Dessutom la folkrörelserna grunden för de politiska partier som fanns under perioden och som kom att dominera det politiska livet i Sverige ett bra tag i 1900-talet. Folkrörelserna drev utvecklingen framåt mot en allmän och lika rösträtt efter en period när rösträtten var begränsad till vissa i samhället och hade som många restriktioner att det gjorde det omöjligt för många att delta i det politiska livet. Rösträtten började med att allmän manlig rösträtt infördes år 1909 som sedan kompletterades med en allmän och lika rösträtt för alla tack vare kampen som kvinnorörelsen drev vidare och som resulterade i allmän och lika rösträtt för alla år 1921 (Riksdagen, 2021).  Allt detta gör att folkrörelser hade en väsentlig roll i demokratisering av Sverige

Källor

Fira Demokratin. 2021. Sverige förändras. [online] Hämtad från: http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/sverige-forandras/#Från-stånd-till-klass   

Fira Demokratin. 2021. Folkrörelsernas tid. [online] Hämtad från: http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/sverige-forandras/#Från-stånd-till-klass 

2-  Vad innebar deras bidrag till i förlängningen? Vilka förändringar skedde i Sverige till följd av folkrörelserna?

Folkrörelser var viktiga för demokratisering i Sverige. De bidrog med att vanligt folk som inte tillhörde överhetssamhället kunde delta i det politiska livet genom utomparlamentarisk opinionsbildning och de öppnade dörren för en större del av samhället att delta i det politiska livet och resulterade i viktiga demokratiska förändringar som drev Sveriges demokratisering framåt. Dessutom har folkrörelserna en viktig roll i att bädda till det politiska livet som det ser ut idag genom att bidra till skapande av politiska partier och få rull i riksdagsarbete samt driva viktiga frågor både i och utanför Riksdagen. I Sverige lyckades folkrörelserna framför allt med två viktiga demokratiska förändringar. Den första handlar om allmän och lika rösträtt för alla i Sverige och den andra härstammar från den första och det handlar om att förbättra kvinnors ställning i samhället genom att förändra viktiga aspekter i kvinnans liv i Sverige. Dessutom la de grunder för partierna som dominerade det politiska livet i Sverige under en bra period i 1900-talet innan uppkomsten av de nya partier. Det är nästa omöjligt att lista allt som folkrörelserna jobbade med och drev under 1800-talet och 1900-talet men några exempel kan handla om att förbättra arbetsvillkor i Sverige, religionsfrihet, föreningsrätten, välfärden och andra exempel som folkrörelser spelade en viktig roll i att driva. I allmänhet bidrog folkrörelserna till aktivt deltagande i politiska livet av alla i samhället och öppnade dörren för större demokratiska förändringar som gynnar de utsatta i samhället såsom kvinnor och arbetare och andra viktiga demokratiska förändringar som är centrala för svensk demokrati.

Källa:  

Fira Demokratin. 2021. Demokratin och välfärdens motor. [online] Hämtad från: http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/sverige-forandras/#Från-stånd-till-klass 

Del 2

a) Vad betyder direktdemokrati respektive representativ demokrati?

Direktdemokrati innebär kortfattat att folk har en direkt rätt att delta i det politiska livet och delta i beslutsfattande av politiska beslut. Med enklare ord har varje medborgare i landet rätt att genom sin röst delta i de politiska beslut som ska fattas. En vanlig metod för direktdemokrati är folkomröstningar där varje medborgare direkt påverkar ett specifikt politiskt beslut som har att göra med samhällsutvecklingen.

Representativ demokrati innebär att medborgarna inte direkt deltar i politiskt beslutsfattande utan folk påverkar samhällsutveckling genom att rösta fram folkvalda representanter till olika politiska organ för att driva politiken framåt och påverka samhällsutveckling utifrån specifika politiska ideologier. De folkvalda representanter gör politik och fattar politiska beslut utifrån det förtroende som de fick när folket röstade fram dem. 

b) Vilka för- och nackdelar finns det med respektive system, direktdemokrati och representativ demokrati?

Gemensamt för direktdemokrati och representativ demokrati är att det är folket som äger makten. Fördelar med direktdemokrati är att makten ligger närmare folket utan några komplicerade politiska processer för beslutsfattande. Nackdelen med direktdemokrati handlar om att det förutsätter förkunskap om alla komplexa beslut som behöver fattas och högt deltagande vilket är något svårare att samordna och garantera i större samhällen. Det vill säga om frågan handlar om en hel stat eller ett helt land då är det svårare att nå ut till alla medborgare och se till att så många som möjligt deltar. Dessutom är dagens samhälle komplicerat vilket i sin tur medför att de beslut som ska fattas på politiska håll är lika komplicerade och behöver tillräckligt med underlag vilket lägger ansvar på medborgare att vara pålästa innan de fattar dessa beslut. 

Å andra sidan har en majoritet av moderna demokratier en representativ demokrati med inslag av direktdemokrati genom anordnade folkomröstningar på olika nivåer. Representativ demokrati är mer effektiv och praktisk då man väljer några folkvalda representanter som ansvarar för att driva fram politiska frågor i utifrån en specifik ideologi och i enlighet med vad väljarna tycker. Det är mer praktiskt också eftersom man inte behöver ena en hel nation för att fatta ett beslut om en politisk fråga utan det är folkvalda som fattar dessa beslut enligt demokratiska processer som garanterar transparens och demokrati. Nackdelar med representativ demokrati är att makten hamnar längre bort från folket och folkvalda representanter är inte bundna enligt lag att driva politik i enlighet med väljarnas önskningar. Dessutom är det svårare att vara ense om en specifik politisk fråga om det finns många partier varför man i Sverige har infört ett riksdagsspärr på 4% av rösterna för att komma in i Riksdagen. 

c) Vad innebär ett proportionerligt valsystem och majoritetsvalsystem? Vilket valsystem råder i Sverige

Proportionerligt valsystem innebär att varje valkrets får ett antal mandat utifrån befolkning som valkretsen representerar och varje parti får sina mandat utifrån andelen röster som partiet fick i förhållande till totala antalet röster som finns i valet. 

Majoritetsvalsystem innebär att landet uppdelas i olika valkretsar och varje valkrets representerar ett mandat som det parti som får flest röster i den valkrets vinner. Det vill säga det parti som får flest röster i en specifik valkrets vinner mandatet i den valkrets.  

Sverige har ett proportionerligt valsystem. Det svenska valsystemet är ett tredelat valsystem vilket innebär att vi väljer till tre huvudsakliga politiska organ, Riksdagen, region och kommuner. Röstberättigade personer väljer genom hemliga och direkta val. Begränsningar som gäller röstberättigade är ålder och medborgarskap. Det vill säga man måste vara 18 för att kunna rösta och måste också vara svensk medborgare för att kunna rösta. Det partiet som får över 50% av rösterna kan själv bilda regeringen och styra landet men det är svårt att nå den nivån utan oftast styrs landet av politiska koalitioner och samarbeten mellan partier.  Partier måste få minst 4% av rösterna för att komma in i Riksdagen och 3% av rösterna för att komma in i regioner och kommuner. 

d) Vilka för- och nackdelar finns det med respektive valsystem, proportionerligt och majoritetsvalsystem?

Proportionerligt valsystem är mer representativ och fler röster blir hörda genom det systemet samt mindre och små partier får en chans att vara med och påverka politiken och samhällsutvecklingen. På det sättet skapar det bättre förutsättningar för att granska politikernas arbete och hur de sköter sina uppdrag. Dessutom blir det lättare att granska regeringen. Nackdelar med ett proportionerligt valsystem handlar framför allt om det blir svårare att styra landet i och med det blir många partier som vill tycka i alla frågor och det blir naturligtvis svårare att ena alla partier om en specifik fråga. Dessutom röstar man på partier men inte på personer vilket gör det svårare att veta vem man röster på. 

Majoritetsvalsystem skapa förutsättningar för starkare regeringar som har lätt att driva igenom sin politik. Däremot är det inte lika representativ som proportionerligt valsystem då det är det parti som får flest röster som vinner medan andra partier försvinner ur bilden oavsett hur många röster de får. Det bäddar oftast till två stora partier som står mot varandra medan mindre partier får ingen plats i det politiska livet och då tvingas man att förändra inuti partierna för att kunna ställa om och förändra den politiska agendan. 

e) Vilken är den stiftande makten och den dömande makten i Sverige?

Det stiftande makten i Sverige är Riksdagen genom sina folkvalda representanter. Den dömande makten i Sverige utgörs av det svenska rättsväsendet. 

f) Vad är maktdelningsprincipen?

Demokratin skapar de bästa förutsättningarna för samhället och samhällsutvecklingen men människor är benägna att missbruka den makt som de har. Därför har man kommit med maktdelningsprincipen som myntades av Montesquieu och utvecklades i moderna demokratier. Maktkoncentration kan leda till maktmissbruk och för att förebygga maktmissbruk fördelar man makten huvudsakligen mellan tre områden. Den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten. Dessa makter måste vara åtskilda och oberoende av varandra för att garantera demokratiska grunder. Detta är för att garantera att varje makt kan verka inom sitt område obehindrat av andra makter. Risken blir annars vid maktkoncentration hos en församling eller en person att makten missbrukas och demokratin omvandlas till en diktatur eftersom den som har makten vid maktkoncentration kan i princip göra allt vare sig vara en person eller en församling. I slutändan blir konsekvensen av maktkoncentration att folket inte har makten som ursprungligen tillhör folket utan det ligger hos en annan församling eller person.  

Källor

Greelane. 2020. Vad är den goda och dåliga sidan av representativ demokrati? Greelane.com. https://www.greelane.com/sv/humaniora/frågor/representative-democracy-definition-pros-cons-4589561/    

Bruer, M. 2016. Det svenska valsystemet. So-Rummet. https://www.so-rummet.se/content/det-svenska-valsystemet 

Mitter, M. (2018) “Majoritetsvalsystem vs proportionellt valsystem”. SO-Rummet. https://www.so-rummet.se/content/majoritetsvalsystem-vs-proportionellt-valsystem 

Bruer, M. (2018) “Demokratiska system och olika statsskick”. SO-Rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/demokrati/demokratiska-system-och-olika-statsskick#    

Del 3

3a) Vilka orsaker kan finnas till att individer inte känner sig delaktiga i en demokrati?

Demokratin har många utmaningar men först och främst är deltagande och majoritetsdemokrati där minoritetens röster inte blir hörda. Dels handlar om hur de demokratiska system är uppbyggda och dels handlar det om att det politiska livet. Demokrati innebär folkstyre och att folket äger makten och när det är svårt eller nästan omöjligt att ena en hel nation om en enkel politisk fråga då uppstår frågan om deltagande i det politiska livet i en demokrati. Till exempel, när ett stort politiskt parti vinner valt med jämna mellanrum och ofta så känner minoriteten som inte röstar på det partiet att deras röster inte är värda. 

En annan aspekt som kan leda till att medborgare inte känner sig delaktiga i en demokrati handlar om att demokratin i dess nuvarande form leder ofta till samma personer som styr landet bortsett vilket parti de tillhör. Detta innebär i praktiken att ibland kan det bildas en politisk elit som styr landet i och med det är partier som sätter sina kandidater och man röstar på ett parti och inte en person. 

Sammanfattningsvis handlar det politiska utanförskapet om möjligheten att påverka det politiska livet när denna möjlighet inte resulterar i konkret påverkan kan det leda till att individer känner sig i politiskt utanförskap. 

3b) Vad kan konsekvenserna bli att individer inte känner sig delaktiga i en demokrati?

Deltagande i demokratin av medborgare är demokratins kärna och huvudregel. Om individer i samhället inte känner sig delaktiga i demokratin kan det leda till att de slutar deltar i demokratiska processer såsom folkomröstningar och allmänna val. Det gör att demokratins grunder negativt påverkas. Med andra ord är deltagande i demokratin en förutsättning för själva demokratin eftersom demokratin som idé utgår från folkets vilja. I mardrömsscenario kan det leda till en döende demokrati.

3c) Argumentera för olika lösningar som gör att en individ känner sig mer delaktig i en demokrati.

En lösning för att öka känslan av tillhörighet och delaktighet i demokratin är att sprida kunskap om demokratin och varför det är värt att bevara den. Man behöver med andra ord stärka möjligheterna för medborgare att vara med och påverka som till exempel, genom att ge möjlighet till medborgarna att påverka på andra sätt än att rösta på sina partier eller på de ideologier som står dem närmast. Hur dessa möjligheter skulle kunna utformas är en komplicerad fråga som bör utredas av politiker som sitter på resurser. 

3d) Vilka invändningar skulle någon kunna ha till de lösningar du presenterat i fråga 3c)?

En invändning som man skulle kunna komma med är att information gör inget för den som inte känner sig delaktig och möjligheten att påverka utanför det allmänna valet skulle vara opraktiska och delvis svåra att genomföra eftersom det handlar om stabilitet av systemet och folk har redan grundläggande kännedom om att möjligheten att påverka handlar först och främst om att rösta i de allmänna valen och några andra mindre omfattande initiativ såsom medborgerligt förslag. 

Källa

Riksdagen. 2014. “Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet” Kommittédirektiv 2014:11. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/demokratisk-delaktighet-och-inflytande-over-det_H2B1111