Flerspråkighet är ett intressant ämne att utforska framför allt i multikulturella och mångfaldiga samhällen där fenomenet är starkt representerat. Språkforskning har ägnat en hel del åt just det ämnet, det vill säga att tala flera språk på modersmålsnivå. Samtidigt diskuteras fenomenet ofta i ett politiskt sammanhang och det ämnet skapar inte enighet utan det snarare skapar splittring i frågan mellan förespråkare för att främja flerspråkighet och motståndare för att begränsa det språkliga fenomenet. Detta lyfter upp en intressant fråga om detta språkliga fenomen. Varför bör vi främja flerspråkighet i samhället?
Flerspråkighet är inte enbart ett språkligt fenomen som är förknippat med kommunikation utan detta fenomen avspeglar mångfalden i samhället. Det vill säga vilka individer det finns i samhället och vilka modersmål det finns utöver svenska. Samtidigt är språk och identitet sammankopplade begrepp och går inte att skilja åt. På det sättet är språket bäraren för kulturarvet för olika grupper i samhället och är sammankopplat till gruppidentiteten för dessa grupper. Även på individnivå så har flerspråkighet en aspekt som utgör en del av individens identitet. Sofia Svensson (2018) skriver i sin artikel “Skapa identiteter genom att växla mellan språk “ publicerad i Forskning.se om flerspråkighet. Svensson (2018) menar att individer skapar sina identiteter som flerspråkiga genom att växla mellan dessa språk som dessa grupper talar på modersmålsnivå (Svensson, 2018). På så sätt blir begränsning av flerspråkighet i samhället ett sätt att ta bort en del av individernas identiteter som har ett annat modersmål i samband med svenska eller som helt enkelt är flerspråkiga.
Flerspråkighet är en fördelaktig aspekt för hela samhället och inte just för de personer som är flerspråkiga. Det vill säga flerspråkighet i samhället utgör en viktig resurs som går att användas i olika sammanhang och i olika syften på grund av dess fördelaktiga aspekter. Sari Vuorenpää (2016) skriver i sin artikel “Flerspråkighet i skolan är en outnyttjad resurs” publicerad på forskning.se om sin doktorsavhandling i ämnet. Vuorenpää (2016) poängterar att fenomenet är en resurs i skolvärlden som inte utnyttjas till fullo då det råder enspråkiga normer (Vuorenpää, 2016). Inte bara i skolan utan i hela samhället utgör detta fenomen en resurs som går att använda i olika sammanhang och som har positiva aspekter. Till exempel, flerspråkighet kan bidra till att individer har öppnare attityder i det mångfaldiga samhället. Ett annat exempel handlar om att flerspråkighet kan utgöra en resurs för landet i sina utlandsaffärer. Detta vill säga flerspråkighet är inte fördelaktig enbart för flerspråkiga personer utan det är ett gynnsamt fenomen som gynnar hela samhället på olika nivåer och i olika områden.
Motståndare för för att främja detta språkliga fenomen ställer ofta modersmål för olika individer mot svenska i samhället och hävdar att man ska satsa på svenska i det svenska samhället så att det svenska språket inte skadas. Lotta Nylander (2017) skriver om just denna aspekt i sin artikel “Myterna om flerspråkighet”. Intressant nog är det att forskning visar att det inte finns någon risk för folk att bli halvspråkiga när de lär sig två språk samtidigt, enligt Nylander (2017). Dessutom är levande språk i ständig förändring och utveckling och språket kommer inte att få negativ effekt av att komma i kontakt med andra språk genom flerspråkiga individer. Det är snarare tvärtom att detta bidrar till att det officiella språket eller det rådande språket i samhället utvecklas och förändras i rätt riktning då det finns risk att få negativa konsekvenser om språket slutar utvecklas.
Slutligen är flerspråkighet ett starkt representerat fenomen i många samhällen runtom i världen och framför allt de multikulturella och mångfaldiga samhällen där olika grupper människor använder sina modersmål i kommunikation utöver det officiella språket av landet. Faktumet är att språk överlag inte går att skilja från identitet då dessa två begrepp är sammankopplade och har ett starkt band. Det språkliga fenomenet har med gruppidentiteten för de olika grupper i samhället som talar andra modersmål utöver det officiella språket. Dessutom är det språkliga fenomenet om fler- eller tvåspråkighet inte bara fördelaktigt för flerspråkiga individer utan det är ett gynnsamt fenomen för hela samhället då det utgör en viktig resurs. Slutligen främjar flerspråkighet språkutveckling av det officiella språket i landet vilket är i sig fördelaktig för överlevnad av språk.
Källor
Svensson, S., 2018. Skapa identiteter genom att växla mellan språk. Forskning.se. https://www.forskning.se/2018/12/04/skapa-identiteter-genom-att-vaxla-mellan-sprak/
Nylander, L., 2017. Myterna om flerspråkighet | forskning.se. https://www.forskning.se/2017/09/26/myterna-om-flersprakighet/#
Vuorenpää, S. 2016. “Flerspråkighet i skolan är en outnyttjad resurs”. Forskning.se. https://www.forskning.se/2016/04/27/flersprakighet-i-skolan-ar-en-outnyttjad-resurs/
1 Kommentar
[…] Språk diskuteras ofta som ett kommunikativt medel som uppfyller kommunikativa syften. Språk har huvudsakligen använts för att kommunicera med omvärlden och ta emot andras budskap samt analysera dem för att göra ett begripligt sammanhang utav det hela. Språk har en annan dimension som inte har med kommunikation eller språkliga aspekter att göra. Det handlar om identitet och hur man identifierar sig på individnivå och på gruppnivå. Detta avspeglar sig i den breda språklig variation som präglar det svenska samhället och som gör varje individ och varje grupp i samhället använder språket på sitt väldigt unika sätt och trots detta förstår vi fortfarande varandra. Vi bör därför värna om flerspråkighet i samhälle. […]