Fråga 1
a) Vilken etisk modell dominerar inom Islam? Ge argument och förklara.
Islam genomsyras av pliktetik eller regeletik som visar sig i Sharialagen som alla troende muslimer förväntas följa. Den lagen som mer eller mindre anses islams kärna och innehåller bestämmelser om guds vilja. Troende muslimer ska söka i Sharialagen för svar om hur olika handlingar klassas och hur man ska handla eller vilken gärning gör att man är en god muslim. Sharialagen reglerar i princip många detaljer i ens privatliv och i andra områden också och man ska i den lagen söka svar för huruvida en gärning är god eller inte. Det handlar om att gud har förpliktat muslimer att göra och handla enligt guds vilja som framgår i Sharialagen. Det gör att alla muslimer behöver agera och handla enligt den lagen oavsett konsekvenserna. Det är i regel det som pliktetik eller regeletik handlar om.
b) Analysera även hur muslimsk etik kommer till uttryck i vardagen genom att beröra sharia, jämställdhet och könsroller.
Islamisk etik kommer till uttryck i vardagen genom att muslimer förväntas följa Sharialagen som reglerar många områden. Sharia är utformad på fyra grundvalar som är Koran, Sunna, Qiyas och Idjma som utgör tillsammans Sharialagen. I Koranen finns framgår vilka lagar som muslimer måste följa eftersom Koranen innehåller guds vilja om vad muslimer ska eller inte ska göra. Människor inom islam är vägledda med Sharialagaen som reglerar stora områden av ens privatliv och andra områden såsom sociala, politiska och andra sammanhang som man handlar i vardagen i.
Ett exempel på muslimsk etik är jämställdhet inom islam som anser att kvinnor är underställda männen som har något högre status vilket avspelgar sig på deras rättigheter och skyldigheter, Det baseras på en tydlig skillnad i könsrollerna mellan kvinnor och män och vilka skyldigheter eller rättigheter respektive grupp har. Till exempel mannen är familjens överhuvud och på honom vilar ansvaret för att försörja familjen vilket tar bort det ansvaret från kvinnan. Könsroller blir tydligare om man kollar på synen på äktenskap inom muslimsk tradition. Muslimska kvinnor kan inte gifta sig med icke-muslimer till skillnad från muslimska män som kan gifta sig med icke-muslimska kvinnor.
Källor
Koskinen, Lennart. 2022. Sharia- Lagen. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/sharia-lagen#
Textutdraget i uppgiften.
Fråga 2
Resonera kring hur etiken skiljer sig mellan kristendomen och judendomen
a) Vilken etisk modell dominerar i respektive religion? Ge argument och förklara!
A- Inom kristendomen är dygdetiken dominerande då de troende försöker följa Jesus spår och när en kristen skulle stå inför en etisk dilemma skulle hen fråga sig hur en kristen skulle ha gjort. Detta vilar på kärleksbudet från jesus och den gyllene regeln. Det finns inget tydligt handlingsmönster som man bör följa för att vara en god människa utan bedömning görs från fall till fall för att veta hur Jesus skulle ha gjort eller hur en kristen människa skulle agera i ett specifikt sammanhang.
Inom judisk tradition bör man som jude följa guds lagar och guds vilja. Den judiska traditionen genomsyras av regler från hemmet där familjen är kärnan till samhället som, enligt judendomen, bör man aktivt delta och engagera sig i. Alla judar förväntas och har en skyldighet att följa buden även barn som fyller 13 förklaras mogna nog för att följa dessa bud som judendomen kom med. På så sätt karaktäriseras judisk tradition av pliktetik eller regeletik då judarna har skyldighet att följa alla bud som judendomen kom med.
b) Analysera även hur etiken kommer till uttryck konkret i de troendes religiösa liv och/eller vardagsliv genom konkreta exempel.
Inom kristendomen har kärleksbudet från Jesus en central roll i vad en god kristen människa gör och hur den handlar. Det vill säga den kristna etiken har sitt ursprung i kärleksbudet som uppmanar människor att älska sina fiender och inte dra åt det onda. I vardagslivet kan kännas i den västerländska kulturen och präglar den genom exempelvis normer som återfinns i samhället och som införs av politiken såsom att ta ansvar för varandra, vara öppen och generös och andra aspekter som många i västerländsk kultur tror på oavsett om de är kristna eller inte. Till exempel, läroplanen inom den svenska skolan (lgr 11) menar man att skolan ska karaktäriseras av kristen och västerländsk etik.
Kärleksbudet återfinns även inom judisk tradition i en viss utsträckning som avspeglas genom att referera till gud som barmhärtig. Ändå så präglas den judiska traditionen av stark plikt att följa buden och guds vilja. Det kommer till uttryck i vardagslivet genom olika traditioner som judar har och som direkt har påverkan på deras vardag. Till exempel, mat regler är ett bra exempel på att judar måste följa guds vilja. Ett annat exempel handlar om kvinnors respektive mäns ställning i samhället i religiöst sammanhang. Gudstjänst kan endast göras av vuxna män medan kvinnor inte kan utföra det trots att staten Israel har arbetat mycket på jämställdhet mellan män och kvinnor
Källor
Koskinen, Lennart. 2022. Judiskt vardagsliv. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen/judiskt-vardagsliv#
Hellström, Jan Arvid. 2022. Kristen etik. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/kristen-etik#
Koskinen, Lennart och Levén, Sören. 2020. Judiskt vardagsliv. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen/judiskt-vardagsliv#
Fråga 3.
a) Beskriv den sekulär humanismen och resonera kring hur humanismens tankar formar en persons identitet; syn på sig själv, syn på verkligheten, livets mening, människans behov etc.
Humanism är en tankeströmning och en livsåskådning som har varit betydelsefull för västerländska demokratier i modernare tider genom att den livsåskådningen betonar människovärdet. För sekulär humanism är grundsynen icke-religiös och sekulär som inte tror på övernaturliga krafter och religiösa dogmer för att förklara livet eller tillvaron. Människan inom sekulär humanism är måtten på allt som härstammar från människan och dess behov. Inom sekulär humanism tror man stark på förnuft och kritiskt tänkande för att förklara livet på vetenskapliga grunder utan någon intervention från gudomliga krafter eller övernaturliga aspekter. Man tror också på allas lika värde. Dessa grunder utgör kärnan i sekulära humanismens moraluppfattning och hur man ska agera för att vara en god människa.
b) Den etiska modell som kan sägas dominera inom humanismen är konsekvensetiken – förklara varför.
Konsekvensetik är central inom humanism då värderingarna inom sekulär humanism bygger på att en god människa bör tänka på konsekvenser av sina handlingar för sina medmänniskor i och med det inte finns några religiösa förpliktelser. Det som är god inom sekulär humanism utgår från de värderingarna som tankeströmning eller livsåskådning, humanism, bygger på. Det vill säga icke-religiös syn, alla människors lika värde och kritiskt tänkande med vetenskapliga metoder för att förstå världen. Detta vilar på att för sekulära humanisterna existerar inte gud och frågan handlar snarare om hur den förnuftiga och den rationella människan bör agera med tanken på de värderingar som råder inom humanism.
c) Dygder är detsamma som goda karaktärsdrag. Analysera vilka dygder som man vill se i ett humanistiskt samhälle och problematisera varför det kan vara svårt att uppnå.
Samhället inom humanism ska organiseras utifrån de värderingar som återfinns inom den livsåskådningen. Det vill säga en god människa ska tro på en naturlig värld snarare än övernaturlig och tro på vetenskap och förnuft för att förklara världen. Dessutom ska man inom den tankeströmningen tro på alla människors lika värde och bär sådana värderingar som demokrati, jämställdhet och andra värderingar som mer eller mindre härstammar från den humanistiska synen på livet och världen.
Problemet med detta handlar om att verkligheten inte är idealt och på så sätt blir det idealsamhället som humanisterna vill uppnå med sina värderingar inte möjligt. Till exempel, allas lika värde är omtyckt påstående som nog är svårare att tillämpa i praktiken och det råder stora skillnader i synen på människovärdet i samhället och i världen. Även den humanistiska synen på vetenskaps avgörande roll i att förstå livet och att människan ska tro på vetenskapliga förklaringar hellre än att tro på religiösa och övernaturliga. Den synen utesluter rådande olikheter mellan människor i många avseenden. Därmed blir det nog svårare att uppnå dessa dygder i samhället.
Källa
Koskinen, Lennart. 2021. Vad är humanism? So-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/vad-ar-humanism#
Fråga 4.
Resonera kring argument för aktiv dödshjälp utifrån humanismen och ta stöd i någon av de etiska modellerna. Ange även minst ett motargument.
Det främsta argumentet för aktiv dödshjälp handlar om människans självbestämmande över sitt eget liv. Det handlar den livsåskådning som humanismen ställer och som handlar om att människan är mått på allt, även om man väljer att avsluta sitt liv med aktiv dödshjälp eller så kallat eutanasi. Livet är inte heligt om människan inte anser det och det finns ingen rationell förklaring till varför man inte legaliserar eutanasi. Inom humanism resonerar man att aktiv dödshjälp kan vara lösning och slut på lidande för många hopplösa fall. Konsekvensen blir att man förlänger deras lidande när man förlänger deras liv. Det vill säga det är ett konsekvensetiskt tankesätt och moral som humanisterna adresserar frågan utifrån.
Ett motargument i det sammanhanget kan handla om att livet är heligt och aktiv dödshjälp jämställs med mord. Det argument har sitt ursprung i religiösa förklaringar av livet och menar att mänskligt liv har unikt skyddsvärde. Man vill inom den tanken utveckla palliativ vård i stället för att döda patienter.
Källor
Ewert, Per. 2011. Sjukvården skall icke dräpa. Fritanke. https://fritanke.se/sans/2011-nr-3/sjukvarden-skall-icke-drapa/
Tännsjö, Torbjörn. 2011. Vi bör inte frukta dödshjälp. Fritanke. https://fritanke.se/sans/2011-nr-3/vi-bor-inte-frukta-aktiv-dodshjalp/
Källkritisk diskussion
I samtliga frågeställningar använde jag mig av källor från So-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studenter som läser ämnen samhällskunskap, religion och andra ämnen inom det samhällsvetenskapliga området. Samtliga texter är skrivna av kunniga författare och det framgår på vilket sätt de är insatta i ämnet i texterna. Texterna är skrivna på ett objektivt sätt och syftar till att informera läsaren om ämnet hellre än att övertyga publiken. Samtliga texter är relevanta till respektive frågeställning och uppdaterade samt hänvisar till andra källor vid behov.