En berättelse om döden är en översatt och intressant berättelse som är skriven av Yu Hua. Namnet handlar, precis som namnet lyder, om döden. Det handlar om en man som jobbar som lastbilsförare. Han berättar sina minnen av två olyckor som han råkade ut för i sitt yrkesliv. Den ena gången hade han kört på en pojke som cyklade bland bilar i berget och knuffade honom ned i dammen. Han fick leva med minnet av den olyckan och detta minne stärktes när hans egna son blev 15 år gammal, alltså lika gammal som den pojken. Den andra gången körde han på en väg som chaufförerna kallade för studsvägen och körde på en liten flicka. Denna gång smet han inte från olyckan av en okänd anledning. Han försökte rädda flickan och därför gick till en by med liket i handen. Vä i byn blev det en blodig hämnd och byborna dödade mannen på ett våldsamt sätt.
Höjdpunkten i En berättelse om döden är när allt vänder till den mannen och får förvirrade tankar. Det var när han träffade byborna med flickans lik i handen. Då förstod han att han gjorde ett misstag men det var försent att vända. Han hade inga förklaringar till varför han inte smet från platsen och varför han tog flickan till byn.
Miljön beskrivs utförligt i novellen och författaren beskriver hur det såg ut i olika miljöer som den onämnda protagonisten befann sig i. Det vill säga författaren förklarade hur det var på berget samt hur vädret var när han körde på asfaltvägen innan han körde på flickan. Dessutom förklarade hur byn och människor i byn såg ut. Novellen utspelar sig utifrån minnena som protagonisten berättar och det sträcker sig några år tillbaka fram tills han våldsamt dödas till följd av olyckan. Detta uttrycker huvudpersonen tydligt i novellen genom att berätta i dåtid om minnena fram tills han befinner sig i presens när han dör. Dessutom berättar han om olyckan som inträffade för mer än 10 år sedan.
Huvudpersonen i novellen är den onämnda protagonisten som kör lastbil och som kör på en flicka. Protagonisten är inte beskriven hur han ser ut utseendemässigt men däremot förstår läsaren hur han är som person genom sina handlingar. Han är en far som älskar sin familj och framför allt sin son men också vill inte hamna i problem varför han har en tendens att smita från olyckan.
“Tidigare hade jag alltid oroat mig för hur min fru skulle klara sig när jag var ute och körde men nu tänkte jag på min son istället och glömde helt bort henne”
Språket ligger på en normalnivå, varken svårt eller lätt. Det förekommer svåra ord och beskrivningar som får läsaren att tänka på betydelsen samt långa meningar men inte i den bemärkelse som gör att novellen att svår att läsa. Till exempel, långa meningar eller långa beskrivningar kan man hitta i följande citat
“Jag klev ur igen och drog fram flickan som låg under bilen. Hennes panna var krossad och blod forsade fortfarande ur såret. Andhämtningen var svag, men hon andades i alla fall. Hennes uppspärrade ögon – såna svarta och glänsande ögon – verkade vara desamma som de jag hade sett för tio år sedan. Jag tog henne i famnen och började gå mot bron med räcket och bort längs den asfalterade vägen”
Författaren berättar novellen genom protagonisten som berättar om sina minnen ur ett förstapersonsperspektiv. Detta stärker känslan av att läsaren följer med i huvudpersonens minnen och det som hände honom under den period som novellen utspelar sig.
Budskapet är något svårtolkat att lista ut men jag tror att författaren vill förmedla en idé om om att man behöver tänka på konsekvenser av sina handlingar. Detta illustreras i den förvirring som överväldigade huvudpersonen när han fattade fel beslut och och inte smet från olyckan. Det vill säga man måste vara rationell i sina handlingar.
Jag tycker att det är en intressant novell som är värd att läsa trots att budskapet eller det som författaren ville säga med novellen är lite oklart. Annars lyckas författaren i den novellen höja spänningen upp hos läsaren och få läsaren att fortsätta läsa. Utförliga beskrivningar och minnena gör att novellen blir ännu mer intressant.