Romananalys av Kejsaren av Portugallien 

Kejsaren av Portugallien är en intressant roman skriven av Selma Lagerlöf. Lagerlöf är bland de mest kända svenska kvinnliga författare och hon har gett ut ett flertal böcker som blev klassiker i Sverige. Bland annat har hennes bok Nils Holgerssons underbara resa blivit översatt till flera andra språk och man kan påstå att den har blivit en del av världens kultur och globala litterära verk. Lagerlöf är den första kvinnliga författare som får Nobelpris och har sin roll i området jämställdhet.

Kejsaren av Portugallien är en fiktiv och social berättelse som handlar om Jan som jobbar hos en bonde som daglönare. Han och hans hustru får en dotter som heter Klara Fina Gullborg. Jans kärlek till sin dotter växer och blir allt starkare med tiden. En dag dör Erik i Falla i en olycka i skogen och hans svärson Lars Gunnarsson meddelar Jan att han och hans hustru behöver lämna gården eller så behöver de betala 200 riksdaler för att få behålla stugan som Erik gav dem. Klara tvingas då åka till Stockholm för att få ihop pengarna. Hennes resa blir lång och hon dyker inte upp igen förrän 18 år senare. När hon väl kommer hem så har Jan hunnit bli en galning vilket gör henne arg när hon hör hur han betedde sig under hennes frånvaro. Hon bestämmer sig för att ta med sin mor och starta ett nytt liv. Jan försökte följa efter och hoppade för att hinna till båten men han landar istället i vattnet och dör.

Huvudpersonen i romanen är Jan eftersom allt som sker i romanen kretsar sig kring honom och hans handlingar. Klarar är också en viktig person i romanen eftersom hennes frånvaro är anledningen till varför Jan gör och beter sig som han gör. Trots kärleken mellan dessa två personer i början av romanen så slocknar denna kärlek av på slutet och Klara bestämmer sig för att lämna Jan. Hon ångrar sig efter att han dör. Läsaren blir ledsen och samtidigt arg. Ledsen på grund av Jans tragiska slut trots den stora kärlek som han har för sin dotter och arg på Klara på grund av hur hon bemötte Jans kärlek när hon kom tillbaka. 

Miljön beskrivs ganska utförligt i romanen och Lagerlöf lyckades på sitt sätt förmedla en bild av landsbygden under 1800-talet. Inte bara den fysiska miljön utan även den psykiska miljön och stämningen beskrivs på ett sådant sätt som får läsaren att känna att miljön är levande i boken. 

Boken slutar på ett tragiskt sätt när Jan dör också på grund av sin kärlek till Klara. Det är sorgset och tragiskt slut som väcker känslor hos läsaren. 

Kejsaren av Portugallien är en svårtolkad bon men jag tror att boken handlar om att beskriva fattigdomen i Sverige under 1800-talet och samtidigt illustrera hur fattigdomen kan förstöra även den renaste kärleken mellan en fat och sin dotter. Jag tycker att det är mycket intressant och tragisk bok som jag verkligen rekommenderar. Den väcker känslor och samtidigt förmedlar en bild av hur Sverige var under 1800-talet.