Analys av skönlitteratur- Kejsaren av Portugallien 

Kejsaren av Portugallien är en mycket intressant roman s tillhör de svenska klassikerna. Romanen är skriven av Selma Lagerlöf och utgiven år 1914.

Romanen i korthet handlar om torparen Jan i Skrolycka och hans fru Kattrina som jobbar hos Erik i Falla. Jan och Kattrina får en dotter och de ger henne namnet Klara Fina Gulleborg. De får en mark av Erik i Falla för att bygga en stuga i som boende för dem. Jan älskar Klara Fina och ju mer hon växer desto ännu mer blir han kär i henne. Känslorna är ömsesidiga tills det fruktansvärda inträffar och Erik i Falla, husbonden, råkar ut för en olycka i skogen. Han dör till följd av det och hans svärson, Lars Gunnarsson, ärver honom. Lars Gunnarsson meddelar Jan och hans hustru att de behöver betala en skuld på 200 riksdaler för att få behålla stugan annars behöver dem lämna det. Det fanns ingen annan utväg än att Klara får åka till Stockholm för att jobba ihop pengarna och betala sina föräldrars skuld. Klara ger sig iväg men återvänder inte förrän 18 år senare. Under den tiden präglas Jans liv av saknaden till sin älskade dotter och med tiden blir han en galning. Han börjar föreställa sig att Klara återvänder hem som Kejsarinna och han blir Kejsaren av Portugallien. När Klara kommer hem 18 år senare får hon hör hur hennes far betedde sig under hennes frånvaro och hon chockas av den person som hennes far hade blivit. Hon blir arg och bestämmer sig för att ta med sin mor och lämna sin far. Jan försökte följa efter ångbåten som Klara och Kattrina åker men misslyckades och hoppade i vattnet vilket ledde till att han dog. Klara överlever för att ångra sig vid Jans begravning när hon får höra hur mycket han älskade henne. 

Huvudpersonen i romanen är Jan i Skrolycka då alla handlingar kretsar sig kring honom. Läsaren får aldrig veta hur han ser ut men däremot förstår läsaren hur han är som person. Han älskar sin dotter och han är en omtänksam far som ville ta hand om sin dotter. Klara Fina Gulleborg är också en huvudperson i romanen trots hennes frånvaro under stora delar av handlingen, men alla handlingar som Jan gör kretsar sig också kring hennes frånvaro och hennes ödsliga resa som hon gjorde för att hjälpa sina föräldrar. Hon beskrivs inte utseendemässigt men läsaren förstår att hon är smart, modig och älskar sina föräldrar. Denna kärlek som var som starkast i början av romanen mellan huvudpersoner slocknar av i slutet på grund av Jans handlingar. Den återupptäcktes när Jan dör vilket gör att Klara ångrar sig. 

Kejsaren av Portugallien utspelar sig någonstans under senare del av 1800-talet vilket man förstår utifrån beskrivningar såsom ångbåten som refererar till den industriella revolutionen som ägde rum under denna period. Romanen utspelar sig i Värmland. Lagerlöf beskriver miljön utförligt så att hon kunde måla en bild av landsbygden under den såecifika perioden i detta område. Det är fattigdom och svåra förhållandena och levnadsvillkor för det mesta. Det vill säga inte bara den fysiska miljön beskrivs utan även den psykiska och den rådande stämningen. Stämningen beskrivs i början som glad trots de svåra levnadsförhållanden som råder. Den ljusa stämningen kommer att förändras när handlingen går vidare och slutar med ett tragiskt slut. Stämningen skapas genom personskildringar och deras handlanden samt miljöskildringar som beskriver fattigdom och levnadsvillkor.

”Men Jan i Skrolycka var rent häpen över sig själv, som hade kunnat hitta på något så fint som att ta solen till gudmor. Ja, han hade blivit en annan människa i det ögonblicket, då den lilla flickan blev lagd i armarna på honom.”

Romanen berättas ur allvetande perspektiv där berättarrösten är utomstående men vet allt om alla händelser och personer även de innersta känslorna. 

Romanen berättas i kronologisk ordning från början till slut utan några avhopp eller tillbakablickar. Den utspelar sig under 18 år. Tiden är viktigt för att illustrera inneboende känslor hos huvudpersoner och för att förmedla bilden av landsbygden under denna period. 

Lagerlöf använder sig av gammalt språk med gamla ord som inte används längre. Trots detta är författarens språk målande och beskrivande på ett sådant sätt som kan förmedla bilden av olika situationer och känslor samtidigt när det kan få läsaren att föreställa sig dessa situationer framför sig. Lagerlöf skriver på ett känsloladdat sätt som får läsaren att reagera och känna det som personerna i romanen känner. 

Budskapet i romanen är ganska svårtolkat men personligen tror jag att författaren ville med sin roman förmedla en bild av de svåra levnadsvillkor som rådde under 1800-talet. Det är mycket läsvärd roman som varmt kan rekommenderas att läsa. Man får utöver de känslor som man upplever i romanen en bild av det svenska samhället under den specifika perioden som romanen utspelar sig under med kärlek som tema och kärlek mellan en far och en dotter som motiv.