Home » Referat av “Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken – Exemplet måltiden” (Pedagogisk forskning i Sverige 2001 6/2 s.81-101)

Referat av “Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken – Exemplet måltiden” (Pedagogisk forskning i Sverige 2001 6/2 s.81-101)

Av Studienät
129 views

Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson skriver i sin artikel om omsorg som en aspekt i pedagogiska verksamheten i förskolan. De menar att svensk förskola präglas av en ambition som förenar pedagogik och omsorg. Författarna analyserar sedan relationen mellan omsorg och pedagogik i ett experiment som avser två måltidssituationer i två förskolor för att besvara frågan om omsorgs betydelse för pedagogers förhållningssätt under en måltidssituation.

Skribenterna förklarar vidare begreppet livsvärld ur ett filosofiskt perspektiv som en en referens för alla våra erfarenheter. Kroppens roll i livsvärlden är avgörande då människan upplever och får nya erfarenheter genom sin kropp som är i ständig samspel och interaktion med sin omgivning. Utifrån barnens livsvärld möter pedagogerna barnen med pedagogernas egna erfarenheter och livsvärldar vilket resulterar i delade livsvärldar. Pedagogik på det sättet är mötet mellan livsvärldar med en etisk dimension som är omsorg. Det kräver engagemang och omsorg i den lärandes livsvärld, enligt skribenterna. 

Vidare skriver Johansson och Samuelsson om begreppet omsorg och dess innebörd. Omsorg innebär att ta hand om någon eller något som behöver stöd och service. I förskolan har omsorg två aspekter; att vårda och förverkliga verksamheten. Därför kan omsorg inte begränsas till några handlingar. Enligt Skolverket (1998) så har man diskuterat omsorg och pedagogik ur manligt och kvinnligt perspektiv där pedagogiken ansågs vara en manligt handling medan omsorg ansågs vara en kvinnlig handling. Även ur ett historiskt perspektiv så har begreppen omsorg och pedagogik diskuterats i olika sammanhang där pedagogik står för vetenskap och omsorg står för det subjektiva som inte är relaterad till vetenskap. På det sättet innebär omsorg på förskolan de vårdande moment som görs på förskolan och bygger på det kvinnliga och subjektiva sättet.   

Trots strävan efter förenad omsorg och pedagogik i svensk förskola så har man arbetat med begreppen att de yngre barnen ansågs behöva mer omsorgsinsatser medan pedagogik är högre värderad och ansågs tillhöra de äldre barnen på förskolan. 

Johansson och Samuelsson betonar vidare att omsorg är en aspekt av pedagogik vilket var bevisat genom tidigare forskning. Det finns tre former av dialog som tydliggör omsorgens plats inom pedagogik och de dialogerna anses som en helhet och inte separata. De tre dialogerna, enligt författarna, är: 1- den emotionella dialogen där vuxna deltar spontant i barnets upplevelser. 2- Den meningsskapande och utvidgande dialogen som är mer av en informativ karaktär. 3-Den avgränsade dialogen som sker på ett kontrollerat sätt och handlar om att hjälpa barnen i sina handlingar. Utifrån de dialogerna ser man att omsorg är en aspekt av pedagogiken med etisk dimension där pedagogerna är intresserade av och engagerade i barnens erfarenheter och upplevelser. 

Skribenterna beskriver sedan måltiden i förskolan och dess betydelse som har med vård att göra. Historiskt hade måltiden i förskolan två aspekter, vårdande eller omsorg och pedagogisk aspekt. Därefter beskriver författarna experimentet med förskolorna Apelsinen och Bananen med utgångspunkt för följande frågor:

  • Hur gestaltas omsorg? Vilken relation får omsorg till pedagogik, uttryckt i pedagogernas förhållningssätt?
  • Möts barns och vuxnas livsvärldar? Om så är fallet vad gestaltas i det mötet? Om inte, vad sker?

I resultatet av den empiriska studien ser man, enligt Johansson och Samuelsson, att personalens fokus är orienterad mot olika aspekter av måltiden. Fokuset pendlar mellan mötet med barnen och den kollegiala samvaron. De vuxna försöker möta barnens livsvärldar men fokuset blir att får barnen att fokusera på målet som är måltiden. Författarna skriver vidare att omsorgen i engagemang inte är framträdande i exemplet Apelsinen. Däremot är omsorgen enligt den tredje dialogen med regler och kontroll tydligare.

           I förskolan Bananen är personalen mer orienterade mot samspel med barn på barnens villkor. Det som skiljer de två förskolorna åt är engagemanget och ömsesidighet. Detta är eftersom pedagogerna har olika mål trots att de på en generell nivå använder samma begrepp för att beskriva målen. Lärande är också något som skiljer sig åt i de två förskolorna. 

            Slutligen påstår skribenterna att utifrån analysen så saknar den pedagogiska verksamheten omsorgsdimension. Vidare menar de att omsorgens relation till lärande kan förstås med utgångspunkt inom teorin i livsvärlden. Omsorg är inte en självklar integrerad dimension av den pedagogiska verksamheten. Personalen på förskolan behöver analysera vad omsorg är och dess relation till pedagogik.

Liknande uppgifter

1 Kommentar

Distansundervisning - gott eller ont? - Studienät januari 22, 2023 - 2:40 e m

[…] och sämre tillgång till stöd och hjälp från lärare samt mera arbetsbelastning för lärarna. Skolsammanhanget försvann ur elevernas vardag vilket orsakade att en del av den spontana och oplanerade hjälp som […]

Svara

Skriv ett svar

* By using this form you agree with the storage and handling of your data by this website.

Den webbplatsen använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att du är okej med detta, men du kan välja bort det om du vill. Godkänn Läs mer

Adblock Detected

Please support us by disabling your AdBlocker extension from your browsers for our website.