Det var förra veckan som jag för första gången i mitt liv jag kände mig så beroende av en något. Det var när jag glömde min mobiltelefon hemma och åkte till jobbet. Denna händelse har fått mig att fundera över mina vanor och min vardag. En enkel fråga har jag ställt till mig själv, hur ska min vardag se ut utan mobiltelefon i handen och inte heller massa kontakter med folk?
Jo, svaret fick jag precis samma dag när jag var panikslagen på jobbet eftersom jag inte hade min mobiltelefon i handen eller framför mig. Jag satt hela dagen och kände jag mig ensam och isolerad trots att jag hade mina kollegor runt omkring mig, fast upptagna med sina mobiltelefoner eller med arbetsuppgifterna.
Mer eller mindre så har alla sina “missbruksvanor”. Är man missbrukare och vet man om det så brukar man lätt kunna hitta hjälp. Kruxet är när missbruksvanor blir en norm i samhället. Alltså användning av mobiltelefon och den trygghet man får när man vet att mobiltelefonen ligger nära till hands har blivit en “acceptabel” missbruk eller en dold missbruk som ingen vågar eller vill erkänna.
Vi har tagit detta missbruk till en helt annan nivå och numera skyndar vi för att lägga upp sådant som ansågs som privat förr i tiden såsom våra bikinibilder eller vårt emotionella tillstånd. Vi är numera i behov av att kolla nyhetsuppdateringar och vår bekantas uppdateringar på sociala medier. Dessutom behöver vi mer än någonsin bekräftelse på att vi är omtyckta genom likes och kommentarer. Våra mobiler har tagit på oss att vi utrycker våra åsikter genom mobilen på sociala medier eller till och med glöma våra barn när de leker för att hålla i mobilen.
Vart är vi på väg? Det verkar som att mobilen håller på att ta över en stor andel av våra liv. Kommer det att stanna någon sin eller kommer utvecklingen att fortsätta åt samma håll? Jag tycker att denna utveckling är delvis skrämmande trots att jag förstår alla fördelar med den nya tekniken, 5G och nya uppfinningar. Någonstans borde vi stanna upp och reflektera över våra vanor och hur vi har blivit påverkade av digitalisering och nyteknik.
Nyligen, efter den dagen, kunde jag förstå hur beroende jag är av många saker utan att veta om det, såsom TV:en, mobiltelefonen, Internet,… och många andra uppfinningar som är intressanta men beroendeframkallande. Hursomhelst, den dagen när jag glömde min mobiltelefon hemma, slutade precis lika normal som alla andra dagar fast med mindre kontakter och mycket stress över att jag inte hade min mobiltelefon i mina händer en del av dagen.