Litterär analys av Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari

Kalla det vad fan du vill är en mycket läsvärd bok som är skriven av den svenska-iranska författarina Marjaneh Bakhtiari. Marjaneh Bakhtiari debuterade med den boken och den var en succé. Romanen beskriver Bahars erfarenhet och upplevelse av att vara nykomling i Sverige. Läsaren upplever på det sättet att boken har självbiografiska inslag med tanken på Marjaneh Bakhtiari hemland och författarens erfarenhet av att komma till Sverige som invandrare.  

Mycket av boken kan kännas igen, framför allt för de som har gått igenom samma erfarenhet som Bahar, huvudpersonen. Det är strävan efter ett bättre liv utan förföljelse eller annat som får många invandrare att komma till Sverige där de får uppleva hur det är att vara en nykomling i Sverige.

Boken skildrar fiktiva händelser och upplevelser men som kan likaväl vara verkliga. Alla har inte gått genom erfarenheten av att vara asylsökande och ett nytt land. Samtidigt vidgar boken läsarens perspektiv om dessa erfarenheter och vilka svårigheter man kan stöta på samt hur det är ett var ny i landet. 

I textutdraget är det Bahar och Moses som är huvudpersoner då allt kretsar sig kring dessa två personer. Läsaren får en del beskrivningar på huvudpersoner och framför allt om deras  personlighet. Författaren skildrar hur Bahar ser ut men inte utförligt. Samtidigt låter Bakhtiari läsaren upptäcka Bahar som person genom hennes handlingar och hur hon agerar i olika sammanhang. Ett exempel på detta är när Bahar beskrivs genom Moses tankar om henne och när han upptäcker henne vilket illustreras i följande citat:   

“Yuh no don yet?” Moses hade inte trott att Bahar skulle snacka så mycket och var smått irriterad över att hon aldrig höll käften. “Lef me nuh.””

Moses och Bahar har en stark relation som lutar åt att vara kärlek vilket läsaren kan tolka genom närheten till varandra och hur de är gentemot varandra.  

Berättelsen och händelserna utspelar sig i Sverige i en ospecificerad stad eller ort. Det är Bahars hem som i textutdraget iscensätts mer än andra platser. Vad gäller tidsperspektivet så lät författaren det ospecificerat eftersom det inte framgår i texten när händelserna utspelar sig. Det finns vissa tidsmarkörer som ger en bild av att händelserna är nya eller i modern tid. 

Författaren skriver på ett vardagligt språk vilket är helt naturligt med tanken på händelserna som skildras i boken. Det vardagliga språket i romanen har också en viktig funktion eftersom den gör så att det stärker känslan av att läsaren känner igen sig i berättelsen. Författarens språk är också varken svårt eller lätt utan det precis på rätt nivå för att förstå texten. 

Textutdraget är mycket intressant att läsa och uppbyggnaden av händelserna och spänning är lyckad då författaren lyckades hålla läsarens uppmärksamhet att man vill läsa vidare. Dessutom tar texten upp upplevelser som inte är igenkännbara för alla och bidra till ökat vetskap om de frågor som texten tar upp.