Under 2022 blev frågan om hur socialtjänsten hanterar barnärenden och framför allt vad gäller omhändertagande av barn allt viktigare och socialtjänsten hamnade för detta i fokus av både svenska och internationella medier. Många demonstrationer ägt rum i Sverige och utanför och framförde ett budskap att socialtjänsten omhändertar barnen utan några legitima syften. Huvudsakligen spred man desinformation om socialtjänsten i arabisktalande medier och sociala medier och påstod att omhändertagande av barn handlar om att socialtjänsten omhändertar barn med utländsk härkomst eller med utländska föräldrar mot föräldrarnas vilja och utan legitima syften. Det vill säga demonstranter påstod att socialtjänsten hade riktade insatser mot dessa barn för att omhänderta dem. Å andra sidan av kampanjen och desinformation som har spridits finns det socialtjänsten som en myndighet och dess förtroende är avgörande hos befolkningen i och med den myndigheten ansvarar för viktiga samhällsområden som är betydligt bredare än just barnärenden. Hur har socialtjänstens verksamhet och förtroende till socialtjänsten påverkats av den desinformationskampanjen?
Det är ett faktum att desinformation påverkar verksamheten av den myndigheten den drabbar och inte minst socialtjänsten som huvudsakligen arbetar med individer i samhället. Olivia Wigzell (2022) som är generaldirektör för socialstyrelsen som är tillsynsmyndigheten för socialtjänstens verksamhet poängterar i en intervju med Amanda Lindholm “Generaldirektören: Kampanjen mot socialtjänsten kan drabba barn” . Wigzell menar att desinformation har påverkat och försvårat socialtjänstens arbete och verksamhet som omfattar stora delar av kommunerna. Kampanjen har huvudsakligen drabbat det förtroende och tillit gentemot individer i samhället som många av socialtjänstens medarbetare behöver för att utföra sitt arbete. Detta har sin grund i att mycket av socialtjänstens verksamhet går på frivilliga grunder och om individer som dessa insatser är avsedda för saknar förtroende för socialtjänsten och inte litar på socialtjänstens verksamhet blir resultatet att den hjälp som socialtjänsten har att erbjuda individer blir ineffektiv och inte mottagen av dessa individer, förklarar Wigzell (2022) i intervjun (Lindholm, 2022).
Följden av att förtroende till socialtjänsten skadas och att tilliten till dess verksamhet försvinner drabbar framför allt barn och familjer som är beroende av det stöd som socialtjänsten åstadkommer med sina frivilliga och tvingande insatser förklarar Wigzell (2022) i samma intervju (Lindholm, 2022). Med andra ord handlar frågan om förtroende och tillit till socialtjänstens verksamhet om att individer i samhället och framför allt föräldrar och barnfamiljer behöver söka det stöd som de behöver hos socialtjänsten men vägrar på grund av saknat förtroende till socialtjänstens verksamhet efter desinformationen som har spridits om socialtjänsten (Lindholm, 2022). Ur ett statistiskt perspektiv så visar framtagen statistik antalet barn och familjer som behöver stöd av socialtjänsten och som är i en viss utsträckning beroende av det. Sofia Tanaka skriver i sin artikel “Så många barn tvångsomhändertas i Sverige” om antalet barn som är beroende av det stöd som socialtjänsten har att erbjuda. Tanaka förklarar att socialtjänsten under år 2020 fattade 3500 beslut om tvångsvård enligt lagen om vård av unga (LVU) och av dessa omhändertagna barn, med placering eller omedelbart omhändertagande, fanns det omkring 2200 barn under 15 år (Tanaka, 2022). Statistiken inkluderar inte andra insatser som är mer frivilliga eller som inte handlar om omhändertagande av barn men som är nödvändiga för att hjälpa dessa barn och deras familjer. Dessutom innefattar dessa siffror inte andra områden där socialtjänsten är inblandad på något sätt och är med och erbjuder stöd för individer i samhället, förklarar Tanaka (2022).
Det är av just den anledning som handlar om förtroende och tillit har socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att arbeta för att stärka förtroende för socialtjänsten och motverka eventuell desinformation som kan förekomma, skriver Stefan Karlsson (2022) i sin artikel “Desinformation om socialtjänsten ska bemötas med fakta”. I detta uppdrag som socialstyrelsen fått ingår det många arbetsområden men alla är riktade till att stärka förtroendet till socialtjänsten och dess verksamhet genom exempelvis att för dialog med civilsamhällesorganisationer samt ett förändrat arbetssätt som innebär djupare förståelse för kulturkrockar, menar Karlsson (2022).
Slutligen har desinformation om påverkat socialtjänstens verksamhet i många avseenden men framför allt förtroende och tillit som är nödvändiga faktorer för att socialtjänsten ska kunna utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Desinformationen har drabbat förtroendet till socialtjänsten vilket i slutändan drabbar de individer och barn som är i en viss utsträckning beroende av socialtjänstens insatser och den hjälp som socialtjänsten åstadkommer genom att individer som är i behov av den hjälpen inte vänder sig till socialtjänsten i första hand för att få deras behov tillfredsställda. Därför har man inom regeringen gett ett uppdrag till socialstyrelsen som är tillsynsmyndigheten över socialtjänstens verksamhet för att arbeta för att stärka förtroende och tillit till socialtjänsten och dess verksamhet samt för att öka förståelse för kulturkrockar som kan uppstå i och med socialtjänstens verksamheten handlar huvudsakligen om att arbeta med individer i samhället.
Källförteckning
Lindholm, Amanda. 2022. “Generaldirektören: Kampanjen mot socialtjänsten kan drabba barn” Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/generaldirektoren-kampanjen-mot-socialtjansten-kan-drabba-barn/
Tankana, Sofia. 2022 “Så många barn tvångsomhändertas i Sverige” Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/sa-manga-barn-tvangsomhandertas-i-sverige/
Karlsson, Stefan. 2022. “Desinformation om socialtjänsten ska bemötas med fakta”. Akademikern. https://akademikern.se/desinformation-om-socialtjansten-ska-bemotas-med-fakta/