Religion och vetenskap

Religion och vetenskap, är religion förenlig med vetenskap?

• Debatten om huruvida religion är förenligt med vetenskap har pågått under ganska lång period. Vetenskap använder sig av metoder som baseras på observationer, experiment och tester för att försöka beskriva hur världen är. Vetenskap i den bemärkelsen ska vara empirisk och kontrollerbar. Det finns dessutom vissa kriterier som måste finnas med för att kunna få kalla det vetenskap. Några av de kriterierna är: 

• Resultat får inte påverkas. Det vill säga resultatet kommer man fram till genom att flera oberoende personer som får samma resultat för samma experiment. 
• Transparens är viktig inom vetenskap då man ska kunna veta hur forskaren har kommit fram till resultatet.
• Vetenskap ska vara mätbart. Det vill säga allt inom vetenskap ska existera och det ska kunna mätas.
• Neutralitet är ett viktigt kännetecken för vetenskap som inte få innehålla några personliga inslag eller åsikter. 

Å andra sidan så är religionen något omätbart och något som delvis handlar om det okända som inte går att bevisa. Med andra ord, vi kan inte mäta, väga eller känna på religiösa värden som vi gör med vetenskapliga värden. På det sättet skiljer religion sig från vetenskap att vetenskap beskriver hur världen fungerar. På andra sidan finns religionen som hjälper en att hitta mening med livet och på obevisbara grunder reglerar och organiserar vårt liv att den säger till oss hur vi ska leva. På det sättet så svarar religion och vetenskap på helt olika frågor där vetenskap förklarar till oss hur världen är uppbyggd och hur den fungerar medan religion ger oss mening med livet. 

Källa: Vad är vetenskap? 

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning. Min källa är historia123.se som är en hemsida som vänder sig till studerande framförallt i ämnen historia men även andra ämnen. Hemsidan presenterar objektiv fakta på ett korrekt sätt och hänvisar till källor vid behov. Författare i hemsidan har kunskaper om ämnet. Detta gör källan trovärdig och pålitlig.

b) Darwins evolutionsteori innebär att levande arter utvecklas och anpassar sig till miljön att de blir bättre med tiden. Teorin menar att utvecklingen sker slumpmässig och det handlar inte om vem som är mäktigare utan det är snarare att de arter som utvecklas har haft rätt förutsättningar för att göra det. Darwins evolutionsteori går på att förklara utvecklingen av levande arter utan något gudomligt ingripande. Enligt Darwins evolutionsteori så har människorna utvecklats och inte bara skapats som de är vilket gör att alla religiösa berättelser om skapelse av människan såsom Adam och Eva  inte håller enligt den teorin.  

Darwins evolutionsteori fick inte bara accepteras fullt ut. Därför skapade kreationisterna en teori som kallas Intelligent Design, ID. Teorin går på att motbevisa Darwins evolutionsteori genom att hävda att det är omöjligt att arter utvecklades på det beskrivna sättet. De menar att vi människor kan omöjligt ha utvecklats från encelliga organismer till så välutvecklade arter med så många komplicerade system. Vidare anser dem att evolutionsteorin inte kan förklara komplexiteten hos människan. De anser att det måste finna någon som finns bakom denna utveckling och har skapat detta intelligent design som vi har idag. 

ID eller intelligent design har inga vetenskapliga bevis bakom sig och det finns inga andra vetenskapliga studier som har kommit fram till samma resultat. Detta gör att Intelligent design är en en teori som sannolikt inte håller.  Med detta menas det inte att evolutionsteorin är 100% rätt. Det vill säga man vet inte än på säkra grunder hur människan har utvecklats.  

Källa: Religion och vetenskap | Religion 

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning. Min källa är so-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande framförallt i ämnen samhällskunskap och religion men även andra ämnen. Den presenterar fakta på ett objektivt sätt och hänvisar till källor på ett korrekt sätt. Författare i hemsidan har kunskaper om ämnet. Detta gör källan trovärdig och pålitlig.

Etik

a) Frågan om den goda människan och vilka egenskaper kännetecknar den är dock något svårt att besvara. Filosofer har sapat fler modeller som indikerar på vad den goda människan kännetecknas av. Den goda människan är en subjektiv begrepp som kan få olika innebörd i olika sammanhang. Enligt Aristoteles så kännetecknas den goda människan av balans utan någon överdrift i egenskaperna. Det vill säga Det extremt positiva är lika dåligt egenskap som det extremt negativa eller som Aristoteles förklarade i skalan från höger till vänster där höger och vänster är motsatta egenskaper och balansen kan nås genom att vara i mitten av den skalan. 

Detta är dock svår och komplicerad fråga eftersom det finns så många perspektiv att se på saken. Enligt Aristoteles filosofi så kan ett idealt samhälle uppnås om alla individer i samhället är balanserade men frågan är om detta är möjligt! Det onda behövs i samhället lika mycket som den goda eftersom om samhället består av bara balanserade och goda människor så kommer det att vara nästan omänskligt. Även om samhället består av de onda obalanserade individerna så kommer man inte kunna att leva i. Precis som det goda hör till de mänskliga så gör också det onda. Det vill säga även samhället måste vara i balans för att bli ett gott samhälle. Svaret är inte så enkelt som det kan låta eftersom det innefattar många aspekter såsom normer, regler och annat som gör att frågan blir ännu mer komplicerat. 

b) Regeletik innebär att vi värderar våra handlingar utifrån gällande regler vare sig vara normer, oskrivna regler eller skrivna regler. Det vill säga regeletiker värderar huruvida en handling är god eller inte utifrån reglerna. Följer man reglerna så gör man en god handling men om man inte följer reglerna så gör man inte en god handling. I exemplet om diktatorn så gör man rätt genom att följa regeln som innebär att inte döda. Enligt regeletiken så ska vi inte döda diktatorn om vi vill göra en god handling. Samtidigt finns det en aspekt om att diktatorn gör ingen god handling genom att döda människor. Så dilemmat uppstår enligt regeletiken om vem följer reglerna och om inte alla i samhället följer reglerna vad blir konsekvensen när de som inte följer regler är mäktigare. 

Måletiken innebär att man värderar handlingar utifrån konsekvenserna. Det vill säga en handling anses vara god om konsekvenserna är goda. Måletiker tänker på konsekvenserna också utifrån egen vinning (etisk egoism) , gruppens vinning (gruppetik) eller så många som möjligt ska få de goda konsekvenserna (etisk universalism). I diktatorns exempel så vore det rätt att döda diktatorn eftersom det är gruppen (samhället) som skulle skyddas från att dödas av diktatorn. Därför är handlingen god enligt måletik. 

Viljeetiken innebär att man värderar om en handling är god eller inte utifrån intentionen eller syfte. Det vill säga har jag ett gott syfte med handlingen så gör jag en god handling och tvärtom. I diktatorns exempel så blir handlingen god om jag dödar diktatorn för att skydda andra och handlingar blir inte god om jag dödar diktatorn i ett annat syfte. 

Källa: Läroboken

Identitet och religion

a) Ateism och agnosticism är livsåskådningar som inte tror på någon gud. Skillnaden mellan de två livsåskådningar är att i ateism tror man inte alls på att någon gud existerar överhuvudtaget medan agnostiker anser att man varken kan förneka eller bekräfta guds existens. Å andra sidan är religion en livsåskådning som bevarar de stora frågorna och beskriver genom heliga skrifter hur man ska leva. På samma sätt kan ateismer och agnostiker bilda sig en uppfattning om livets stora frågor utan att hänvisa till någo religiös skrift eller helg bok. 

De existentiella frågor som religion svarar på är möjliga att besvara med ateism och agnosticism såsom vem är jag? Varför finns jag? Och vad händer efter jag dör? I stället för religion så kan anhängare till ateism och agnosticism bilda sin livsåskådning utifrån naturvetenskapligt perspektiv eller så följer man ett agnostiskt sätt att inte tro på något alls och låta de frågorna obesvarade. På det sättet definierar de religiösa sig med sin religion och religionens lära om som också blir en kompass eller en vägledning för hur de ska tänka kring de frågorna. Däremot så definierar anhängare till ateism och agnosticism sig inte med religion utan det perspektivet som de följer vare sig naturvetenskapligt, humanistisk sekulärt eller något annat blir deras kompass. Med enklare ord, man behöver inte helga böcker för att kunna få svar på de stora frågorna och inte heller för hur man är en god människa. 

En annan aspekt i religion är tillhörighet som religiösa personer känner när de är anhängare till den religionen. Detta är genom att de känner sig en del av den gruppen som religionen bildar som till exempel individer som tror på kristendomen så definerar de sig som kristna. Detta är viktigt eftersom människan behöver känna tillhörighet och identifiera sig med den gruppen. Anhängare till ateism och agnosticism kan också känna tillhörighet och definiera sig med gruppen fast utan religiös sammanhang. Det vill säga med andra grupper.

Källa: Himmel och jord: Varför finns religion?

Allmänt om religion | Religion  

Läroboken

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av tre källor för att besvara denna frågeställning. Den första är urplay.se som är en specialicerad hemsida som vänder sig till studerande. Hemsidan presenterar fakta på ett objektiv sätt med rätt hänvisning till källor i form av serier om olika ämnen. Källan anses utifrån ovan vara trovärdig och pålitlig.

Den andra källan som jag använde i svaret är so-rummet.se som är en hemsida som vänder sig också till studerande framförallt i ämnen samhällskunskap och religion men även andra ämnen. Den presenterar fakta på ett objektivt sätt och hänvisar till källor på ett korrekt sätt. Författare i hemsidan har kunskaper om ämnet. Detta gör källan trovärdig och pålitlig.

b) Många av samhällen runt om i världen är uppbyggda på religiösa värderingar som avspeglas framförallt på rådande normer och även delvis på lagar. Till exempel, i Europa och i Sverige har kyrkan historiskt haft och fortfarande har ett stort inflytande i samhället och det var relativt nyss som kyrkans inflytande minskades, först genom religionsfrihetslagen (år 1951) som gav medborgarna rätt att välja vilken livsåskådning man vill ha och sedan genom en separation mellan staten och kyrkan (år 2000). Separation mellan staten och kyrkan var nödvändigt för att aktivera religionsfrihet och för att stifta icke-religiösa lagar utan några som helst religiösa påtryckningar. Ur ett annat perspektiv så fick denna förändring en möjlighet till krockar mellan lagar, som stiftas av en icke-religiös stat, och kristendomens grundläggande värden som var rådande i det svenska samhället under en ganska lång period. Denna konflikt mellan lagar och religiösa värden kunde uppstår eftersom lagarna behövde inte alltid stämma överens med religionens grundvärden och även i tolkningsföreträde. Ur ett lagligt perspektiv så har alltid lagar företräde före religion. 

Ett tydligt exempel på detta är samkönade äktenskap som inte var tillåtet innan staten och kyrkans separerade medan från år 2009 så kan samkönade par gifta sig. Detta bottnar sig dels i sekulariseringen av samhället genom att stifta sådana lagar och dels på den förändrade synen som man har numera som är mer liberal. Den förändrade synen kan man märka tydligt i Svenska kyrkans agerande genom att tillåta samkönade par att gifta sig i kyrkan samma år som lagen om samkönade äktenskap infördes. 

Ett annat exempel på krockar mellan normer som baseras på religiösa uppfattningar och lagar är frågan om niqab som bärs av vissa muslimska kvinnor och som är en del av islams lära. Frågan har varit omdiskuterad i många europeiska länder eftersom det stämmer inte med de värderingar man har i samhället som baseras på kristen tro. I Sverige har man inte något lag som förbjuder kvinnor att bära en niqab vilket gör att det fortfarande bärs av vissa muslimska kvinnor trots att det det delvis är oacceptabelt i det svenska samhället. Det vill säga normer finns fortfarande i samhället men när de krockar med lagen så har lagen företräde. 

Källor: Kyrkan och klostren på medeltiden | Medeltiden | Historia

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fran-religionsbrott-till-religionsfrihet/   Kyrkan och staten – en historisk separation | Popularhistoria.se Samkönade äktenskap
Statens och kyrkans separation
Läroboken

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av 6 källor för att besvara denna frågeställning. Alla källor presenterar fakta på ett objektivt sätt och hänvisar till källor på ett korrekt sätt. Författare i mina källor har kunskaper om ämnet. Detta gör källorna trovärdiga och pålitliga.

c) Det finns möjlighet för individer att bli multireligiösa eller att de tror på flera religioner samtidigt. Ny religioner dyker upp hela tiden och det kan handla bland annat om en ny tolkning på en gammal religion, ett annat perspektiv på en befintlig religion eller gamla religioner som gick förlorade och återuppstod nu då de har fått anhängare. Wicca är ett exempel på en religion som gick förlorad och återuppstod i modern tid eftersom den fick på nytt anhängare. Wicca är en gammal religion som uppstod i Storbritannien och i sin grund är den häxtro med fokus på kvinnor som gudinnor. Nya religioner kan också kombinera läror från olika religioner som Umbandan i Brasilien som kombinerar katolsk kristen tro med västafrikansk religion. Även Newage som är en religion som har plockat idéer från teologi, astrologi och ekosofi och anhängare till denna religion kan med all säkerhet kalla sig själva för multireligiösa. 

Detta är ett hälsosamt fenomen att religioner bildas, blandas eller återuppväcks eftersom den får människan att tänka något djupare bortom de begränsningar som de vanligaste religioner, som kristendom, islam och judendom, ställer. Detta fenomen får människan att tänka och ser på ett bredare perspektiv för att hitta sin livsåskådning och det  som man tror på eftersom religioner oftast kommer med färdiga lösningar som antingen man tar eller inte. När religioner blandas, bildas eller återuppväcks så ger de möjliggör det för människan att fritt kombinera olika livsåskådningar för att kunna få svar på de stora frågorna. På samma sätt kan människor själva tro på flera religioner samtidigt. Då uppstår det frågan om vilken religion man tillhör och svaret är multireligiöst men grundläggande värden kommer från en specifik religion. Detta fenomen har inte spridit sig i samhället och då kommer det att väcka vardagliga frågor som kan vara intressanta att följa såsom mat på grund av religion eller religiösa ceremoni och helger.

Källa: Nyreligiösa rörelser | Religion 

​​New Age | Nyreligiösa rörelser | Religion

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning. Min källa är so-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande framförallt i ämnen samhällskunskap och religion men även andra ämnen. Den presenterar fakta på ett objektivt sätt och hänvisar till källor på ett korrekt sätt. Författare i hemsidan har kunskaper om ämnet. Detta gör källan trovärdig och pålitlig.