Samhället måste hjälpa elever som tvingats läsa på distans annars får vi leva med konsekvenserna

Efter pandemin har stora delar av samhället stängts ner eller begränsat sin verksamhet för att bromsa smittspridningen. Skolan är inget undantag. Gymnasieelever fick leva med distansundervisning nästan under hela 2020 och en bit i 2021. Undervisningen på det viset är dels beroende på tekniken, att eleverna måste ha kunskaper och fungerande utrustning, och dels på eleverna själva, vilja och engagemang. 

Distansundervisning är inte ett fenomen som bara är förknippat med pandemin. Fjärrundervisning har nu funnits ett tag, framförallt på högskolenivå och en del elever tycker att den fungerar minst lika bra som närundervisning.

Detta är inte hela sanningen för elever som tvingas gå på distansutbildning. Den har negativa och långvariga effekter för de eleverna. Nu har rekommendationerna av Folkhälsomyndigheten gällande distansundervisningen upphört men tyvärr inte konsekvenserna om samhället inte agerar.

Distansundervisning är en kreativ lösningen för de som inte fysiskt vill  närvara på skolan eller högskolan. Den har stärkts som en naturlig följd till den tekniska utvecklingen i vårt samhälle och pandemin. Mer eller mindre så är allt som handlar om teknik omtyckt eller åtminstone väl mottagen hos folk. Detta är inte hela sanningen. 

Utbildning på distans har också sina konsekvenser, alltså negativa konsekvenser. Distansundervisning kan negativt påverka såväl elevernas resultat som elevernas möjligheter. Dagens samhälle under pandemin är ett tydligt exempel på hur en sådan typ av undervisning kan påverka eleverna (Skolverket, 2021). Eleverna som fick gå på distans lärande under pandemin har fått sämre förutsättningar för att lyckas i skolan (Skolverket, 2021). Det är därför samhället måste agera och se till de elever som fick gå på distansundervisning kompenseras på något sätt annars riskerar en hel generation, coronageneration, stora och långvariga konsekvenser. 

Efter pandemin fick skolor och elever anpassa sig ganska snabbt och de var inte redo för den snabba vändningen som de fick göra. 

Problemet med distansundervisning är inte själva tekniken utan blindheten i undervisningen. Utbildning på distans tar inte hänsyn till hemförhållanden och inte heller till elevernas förutsättningar. När undervisning blir på distans till följd av pandemin och anpassningar av regelverket drabbar detta naturligtvis de elever som behöver mer stöd i skolan och inte de som klarar sig. Med andra ord, de som har det sämre på skolan och hemma kommer att får konsekvensen (Fahlén, Fälth, Helgason and Nilsson, 2021). Detta beror dels på sämre lärarstöd samt sämre kommunikation mellan lärarna och de elever som behöver stöd. Till exempel, Skolverket anser att det finns en ökad chans till avhopp från gymnasiet när lärandet bedrivs på distans (Skolverket, 2021). Skolverket betonar dessutom vikten av kommunikation och uppföljning från lärarsidan (Skolverket, 2021). 

Ett annat problem med distansundervisning är elevernas förutsättningar för att lyckas på skolan. Detta är en naturlig konsekvens av att plugga hemma. Den dynamiken mellan lärare och elever i klassrummet finns inte på samma sätt hemma (Fahlén, Fälth, Helgason and Nilsson, 2021). Eleverna får helt själva jobba med en hel del och redan där börjar vi diskutera vilja och engagemang hos eleverna. Att motivera elever till att plugga och lyckas i skolan är en del av läraruppgifter. Den möjligheten finns inte på samma sätt när utbildningen bedrivs på distans då möten med eleverna ger helt andra möjligheter till lärarna för att kunna förstå elevernas situation och förebygga sämre skolresultat eller till och med avhopp. 

Det finns också de som förespråkar stängda skolor och fjärrundervisning för att minska smittspridning med tanken på den redan hård belastade vården under pandemin (Rydell, 2020). Det ska man ha full respekt för samt till all vårdpersonal som sliter under den perioden. På andra sidan finns det en hel generation som riskerar få långvariga konsekvenser av att inte gå på skolan. Samhället på det viset har en svår balansgång mellan pandemin, vården och vårdpersonal och en de elever som tvingas läsa på distans. Det vill säga samhället behöver agera för att stötta de elever som behöver stöd och fick läsa på distans under pandemin. Agerar vi inte så riskerar en hel del av den generationen få negativa konsekvenser. 

Slutligen vill jag betona vikten av att följa rekommendationer av Folkhälsomyndigheten och med all respekt för alla vårdpersonal som sliter under pandemin men vi ska inte blunda för de elever som tvingats läsa på distans och fick sämre resultat eller förutsättningar. Samhället behöver hjälpa de elever som inte haft lika bra förutsättningar med distansundervisning som med närundervisning. Annars är konsekvenserna stora och långvariga.

Källförteckning

Fahlén, Å., Fälth, J., Helgason, L. and Nilsson, M., 2021. DEBATT: Coronagenerationen måste få plugga ifatt. [online] Aftonbladet. Available at: <https://www.aftonbladet.se/debatt/a/1BVV2K/coronagenerationen-maste-fa-plugga-ifatt> [Accessed 10 April 2021].

Skolverket.se. 2021. Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar. [online] Available at: <https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/motverka-avhopp-fran-skolan-och-organisera-for-kommunernas-aktivitetsansvar> [Accessed 10 April 2021].

Rydell, C., 2020. DEBATT: ”Distansundervisning ger oss en sämre chans” | SvD. [online] SvD.se. Available at: <https://www.svd.se/distansundervisning-ger-oss-en-samre-chans> [Accessed 10 April 2021].