Världen har gjort stora framsteg vad gäller fattigdom men ändå är problemet långt ifrån löst. Trots de positiva rapporterna om läget gällande fattigdom i världen lever fortfarande stor andel av jordens befolkning i fattigdom eller extrem fattigdom. Begreppet fattigdom är betydligt bredare än just saknaden av tillräcklig inkomst för att ha ett hållbart liv. Fattigdom inkluderar bland annat tillgång till utbildning, hunger, tillgång till basala tjänster i samhället, demokrati, hälsa … osv (Ending Poverty | United Nations, n.d.). Med andra ord, fattigdom är multidimensionell och innefattar många områden. Detta leder till att orsaker till fattigdom också är många då den gäller många aspekter i samhället. Viktigast i detta sammanhang är demokratin eller rättare sagt brist på demokrati. Demokratin eller icke-demokrati påverkar många dimensioner av fattigdom.
Fattigdom är ett globalt problem som finns såväl i demokratiska som icke demokratiska länder. Implementering eller förstärkning av demokrati i fattiga länder kan minska fattigdom.
För det första, demokrtin kan i generella drag se till att resursfördelning i samhället blir mer jämt och rättvis. Genom att öppna upp för individer att delta i beslutfattande tillgodoses samhällets intressen och inte bara eliten (Ross, 2006). Konsekvenserna av implementering av demokrati i fattiga länder blir att allt fler får tillgång till sådant som påverkar fattigdom som till exempel, skälig inkomst, utbildning, hälso- och sjukvård, …. Med mera.
För det andra, individer i demokratiska länder deltar i beslutfattande. Detta deltagande gör att tjänster blir alltmer tillgängliga för alla för bättre kvalité. Eftersom mångfalden i beslutfattande gör att besluten fattas ur olika perspektiv som gäller alla i samhället. Detta gör att tjänster som sjukvård, utbildning eller skola, pension, … med mera (Ross, 2006). Tillgång till kvalitativa tjänster i samhället genom politiska beslut påverkar fattigdom i sin bred bemärkelse.
Vissa argumenterar att demokratin inte är tillräckligt för att påverka fattigdom på ett märkbart sätt. Argumenten grundar sig på demokratin inte räcker och det ska vara bra styre som fattar rätt beslut (Diamond, 2004). Argumenten stämmer till en viss del men inte helt. Detta är eftersom rätt beslut påverkar effektivare men demokratin i fattiga länder är nödvändigt för överhuvudtaget att sådant som påverkar fattigdom ska undersökas och bekämpas.
Slutligen kan man inte hävda att fattigdom beror på demokrati bara eller utesluta en enda anledning som orsakar fattigdom. Orsakerna till fattigdom är landsspecifika, även om gemensamma orsaker kan hittas i flera länder, men problemet är globalt oavsett orsaker. Demokrati i världen kan påverka fattigdom och minska det genom att se till att allas intressen i samhället blir tillgodosedda och inte bara eliten.
Ross, M. (2006). Is Democracy Good for the Poor? American Journal of Political Science, 50(4), 860-874. Retrieved May 25, 2021, from http://www.jstor.org/stable/4122920
Diamond, L., 2004, ’Moving On Up Out of Poverty: What Does Democracy Have to Do With It?’, CDDRL Working Paper no. 4, Centre on Democracy, Development and the Rule of Law, Stanford University
United Nations. n.d. Ending Poverty | United Nations. [online]
5 Kommentarer
[…] Fattigdom som ett samhällsfenomen finns representerat över hela världen och frågan om fattigdom är så komplex och omfattande och lika komplexa är orsakerna till det. Komplexiteten i frågan gör att det är svårt att precisera vissa orsaker som orsakar fattigdom i alla u-länderna men däremot finns det generella linjer som gör att man kan läsa ut och förstå vilka anledningar det finns till fattigdom i dessa länder. Man kan förstå fenomenet ur ett historiskt perspektiv. U-länder är ofta före detta kolonier som fick genomlida svåra konsekvenser av kolonialism. Dessutom präglas dessa länder av bristande demokrati och de är inte utvecklade fullt ut avseende demokrati och demokratiska processer vilket medför att sådana negativa fenomen som korruption är starkt representerade i samhället. Fattiga u-länder har också drabbats av konflikter som än idag pågår i vissa av dessa länder vilket har påverkat fattigdom och levnadsstandard för befolkningen. Det vill säga krig och väpnade konflikter är ofta en bidragande orsak till att det råder fattigdom i ett specifikt land och det gäller även u-länderna. En annan intressant aspekt som är fortsättning till historien och som nämns i förhållande till fattiga u-länder är modern kolonialism när multinationella företag som är starka och har enorma resurser expanderar och etablerar sig i dessa u-länder. Detta sker genom att vinstdrivande verksamheter som tillhör dessa företag utnyttjar fattiga människor som billig arbetskraft för att pressa kostnaderna och utöka sina vinster. […]
[…] related to the modern world. However, this is a starting to address more complex and more important global matters connected to poverty, environmental and climate change, economic growth, and injustice in the […]
[…] om kärnkraft är nog en politiskt laddad fråga som oftast får politikerna att bli oeniga kring frågan och likväl individer i samhälle. Mellan förespråkare för utbyggnaden av kärnkraft och […]
[…] “Fattigdomen är och förblir en skuggbild för oss som upplevt den” skriver Susanna Alakoski i sin bok Oktober i Fattig-Sverige. Hur skildras fattigdom i temats texter – som ett mental hinder eller som en drivkraft till att söka förändring och framgång? […]
[…] Democracy has no clear definition or exact terms that can explain what it is. Democracy is rather a loose concept that can include many aspects and, to an extent, each state has its very own democratic experience. On the contrary, there are distinctive features that characterize democracies and, to an extent, the foundation of each democratic state. This applies as well to the United States of America which is considered among the leading democracies in the world. Whether we agree with this matter, the American democracy, or if we are against it, still America is a democratic state and an example of how democracy can be applied in all other states. […]