Filmanalys “En man som heter Ove”

”En man som heter Ove” är en svensk film baserad på Fredrik Backmans roman med samma namn. Filmen regisserades av Hannes Holm och visades för första gången år 2015. 

Filmen är om en man som heter Ove Lindahl som är 59 år gammal och är ganska elak mot alla med sina hånfulla blickar och kommentarer. Ove hade förlorat sin fru som dog på grund av cancer för sex månader sedan. Sonja, Oves fru, var lärare och han älskade henne mer än något annat i livet. Sonjas död lämnade Ove i sorg och han blev allt mer deprimerad. Ove bestämmer sig för att ta av sitt liv och begå självmord. Ständigt avbryts han från sina självmordsförsök av den nyinflyttade familjen Parvaneh och Patrick med deras döttrar. Relationen mellan Ove och Parvaneh utvecklas sedan och blir allt starkare när Ove blir liggande på sjukhuset. Ove blir kallad som morfar av Parvanehs barn. En vinterdag vaknar Parvaneh upp och märker att Ove inte har skottat snön på infarten och inte har gjort sina rutiner som han brukar göra varje dag. Parvaneh och Patrick upptäcker att Ove är död. Han har lämnat instruktioner för hur hans begravning ska organiseras. 

Filmen utspelar sig för det mesta i ett radhusområde någonstans i Sverige. Staden där område är belägen avslöjas aldrig i filmen. Dessutom utspelar fimen sig för det mesta i nutid och beskriver händelserna som sker i nuet men det förekommer också tillbakablickar som beskriver händelser som har skett i dåtid. 

Filmen inleds med ett scen från blomsteraffär där Ove är och letar blommor som han vill lägga på Sonjas grav. Han hittar ett erbjudande där 2 buketter är för 70 men när han går fram till kassan och ville betala stör han sig på en dam som försökte gå före honom. Han blev också arg för att en bukett kostar 50 men två kostar 70. Han menade att ett bukett ska kosta 35 när två kostar 70. Ove visas i början av filmen som en arg gammal man. Den komiska aspekten i hans personlighet visas inte tydligt i början utan vi får ser en arg man som hänger sig på sådant som man inte brukar lägga större värde i, som till exempel när han hängde sig på att en bukett rosor ska kosta 35 när två kostar 70. 

Viktigaste karaktären i filmen är huvudpersonen, Ove, som vi får se versioner av när han var yngre och när han var barn. Ove är huvudpersonen i filmen och alla händelser är centraliserade kring honom. Parvaneh är också en viktig karaktär i filmen. Parvanehs närvaro representerar den oväntade vänskap som uppstod mellan dem. Hon driver på händelseutvecklingen och blir en del av Oves liv lite oväntat. Parvaneh är en nyinflyttad höggravid kvinna med utländsk härkomst. Det är hon som förstår Ove och kan skapa ett band mellan Ove och hennes familj som gör att Parvanehs barn kallar honom för morfar. Sonja är också en viktig karaktär i filmen och hon är grunden till Oves sorg och depression. Sonja är Oves fru och hon dog nyligen vilket lämnade Ove i sorg och en tom plats efter henne i Oves hjärta. 

När Ove dör så träffar han Sonja i slutet av filmen i samma tåg när han träffade henne för första gången. Däremot vet man inte vad som händer Parvaneh med hennes familj.  

Budskapet i filmen är inte tydligt men om man tittar och följer händelseutvecklingen så förstår man att den oväntade vänskap som uppstod mellan Ove och Parvaneh samt den kärlek till Sonja som Ove hade ligger till grund för filmens budskap. Budskapet är kärlek och att vi kan finna kärlek oavsett vilka vi är och hur vi är som personer. Den behöver inte vara den intima kärlek mellan två älskare utan det kan även vara en sådan kärlek som uppstod mellan Parvaneh och Ove att han blev kallad som morfar och man trodde att hon var Oves dotter på sjukhuset.   

I en recension skriven av Clemens Poellinger på Svenska Dagbladet (Svenska Dagbladet, 23-12-2015) menar regissören har lyckats med sin filmatisering av Fredrik Backmans bok som var utgiven år 2012 och har samma namn. Poellinger menar att man har lyckats skapa en kombination av boken som många läsare kommer att känna igen sig i filmen och av dåtida Sverige och måla en bild av hur det var i Sverige under 1960-talet och 1970 talet. 

I en annan recension skriver Maja W (Nöjesguiden, 23-12-2015) att filmen visar en sådan overklig relation mellan Parvaneh och Ove. Maja menar att svagare rollprestationer tillsammans med orimlig romans som tecknas mellan Sonja och Ove utgör grunden till sådan relation som vi annars inte hittar i verkligheten. Hon ställer sig frågan om varför en tjej som Sonja skulle bli i kär med en tråkig kille som Ove. Maja W menar också att relationen mellan Ove och Parvaneh tecknas som starkare än relationen mellan Sonja och Ove. Sammanfattningsvis skriver hon att filmen utgör en del av det man vill se i stället för vad man borde se. 

Jag håller delvis med det som Poellinger skrev om filmen att det är en lyckad film men samtidigt anser jag att relationerna som skildras i filmen är något overkligt. Detta gör inte filmen till en mindre bra film utan även om det beskriver sådant som är något överdriven anser jag att filmen har lyckats leverera sitt budskap och är i högsta grad underhållande. 

https://ng.se/recensioner/film/en-man-som-heter-ove

https://www.svd.se/ove-bjuder-pa-tarar-skratt-och-lite-nangijala-pa-slutet