Språk är en del av vår identitet

Språk är ett mänskligt verktyg som är avsett för att användas i kommunikativt syfte. Men detta syfte utesluter inte andra aspekter som språket innefattar. Språk är inte bara ett kommunikationsmedel utan även har andra aspekter. Dessa aspekter är oerhört tydliga i mångkulturella samhällen som till exempel i Sverige. Det vill säga språkliga fenomen som två- och flerspråkighet är starkt representerade i det svenska samhället vilket i sin tur bidrar till ett brett fenomen av språklig variation. Språklig variation är kortfattat det språkliga fenomenet som innebär att språk används på olika sätt av olika individer och olika grupper i samhället. Språklig variation i samhället påverkas av olika aspekter såsom åldersmässiga, sociala, kulturella,…m.m.

Språk utgör i den bemärkelse en del av ens identitet då vår språkanvändning och den språklig variant som präglar vårt språkbruk påverkas av sådant som är relaterat till vår identitet och hur vi definierar oss själva som till exempel etnisk tillhörighet och kön eller genus (socialt kön).

Språk utgör en viktig del av vår identitet och dessa två begrepp är oerhört sammankopplade att det nästan inte går att hävda vår identitet utan att referera till en språklig aspekt i den. Det är via språk vi förmedlar våra tankar, känslor och framförallt vilka vi är som personer. Det vill säga ungdomar med utländsk härkomst använder språket på ett annorlunda sätt än hur infödda vuxna gör. På det sättet blir språk och dess användning en del av deras identitet och något som dessa ungdomar definierar sig med. Språk kan även på det viset avslöja mycket om den som använder det. Språk avslöjar mer än just tankar och känslor utan även sådant som ligger i kärnan av ens identitet. Genom språk kan vi avslöja personens härkomst, kön, åldersgrupp och mycket mer som utformar personens identitet. Även maktställning kan avslöjas genom språk då det visar vilken i samtalet sitter på en mäktigare ställning. Till exempel, män har ur historiskt perspektiv haft en mäktigare ställning i samhället. På samma sätt skapar det manliga eller det kvinnliga språket en uppfattning och förväntningar på hur män och kvinnor förväntas använda språket utifrån rådande stereotypiska uppfattningar. Joni Stam (2012) skriver i sin artikel om ”språksociologi” och beskriver att sexolekter är de språkliga drag som är förknippade med manligt och kvinnligt språk (Stam, 2012).

Dessutom är språk bäraren till det kulturarv som människan och grupperna i samhället bär med sig. Det vill säga språk är den bäraren av vårt kulturarv. På det sättet är språk något som grupper i samhället definierar sig med genom det kulturarv som språket bär över flera generationer. Till exempel, i ett sammanhang som handlar om dialekter definierar göteborgare sig med dialekten som är förknippad med Göteborg eller göteborgska. På samma sätt kan vår social tillhörighet förknippas med vårt språk. Det vill säga två- och flerspråkiga kan definiera sig med alla dessa språk som de talar. De kan anpassa sin   språkanvändning efter den kultur som de använder språket i. Till exempel, i Sverige talar man svenska och i Tyskland talar man tyska och anpassar sin användning av språk enligt den tyska eller den svenska kulturen. Sofia Svensson (2018) skriver i sin artikel om ”Skapa identiteter genom att växla mellan språk” som är publicerad i forskning.se om hur flerspråkiga barn skapa si  identitet utifrån de språk som de talar i gruppsamtal (Svensson, 2018).

I vissa sammanhang kan frågan om språk och identitet förminskas till att bli en fråga som handlar om flerspråkighet är ett bra fenomen eller ett negativt fenomen som till exempel förespråkare för att avskaffa modersmålsundervisning. Faktum är att man på det sättet tar bort en del av ens identitet och ser man till helheten på ett övergripande plan så tar man bort en del av gruppernas identitet i samhället trots att dessa grupper är väletablerade i Sverige. 

Slutligen är språk inte bara ett verktyg för kommunikation utan utgör en viktig del av såväl individers identitet som gruppers identitet i samhälle. Detta är eftersom faktorer som utformar vår identitet avspeglas på hur vi använder språket och vi förmedlar vilka vi är som personer genom vårt språkbruk. Detta är trots att frågan om språk och identitet begränsas i vissa fall till bara språkliga aspekter bortom den kulturella och den aspek som handlar om identitet. 

Källor

Stam, J., 2012. Språksociologi. [online] larare.at. Hämtad från https://larare.at/svenska/moment/spraksociologi/spraksociologi_fakta.html

Svensson, S., 2018. Skapa identiteter genom att växla mellan språk – forskning.se. [online] forskning.se. Hämtad från: https://www.forskning.se/2018/12/04/skapa-identiteter-genom-att-vaxla-mellan-sprak/

Källkritisk diskussion

I denna debattartikel använde jag mig av två källor. Källorna som ligger till grund för artikelns argument presentera fakta på ett objektivt sätt utan att försöka påverka läsaren åt specifikt håll. Dessutom är källorna skrivna av författare som har expertkunskaper inom området vilket också framgår på vilket sätt i texterna. Texten som är skriven av Joni Stam (2012) återfinns i hemsidan larare.se som är en hemsida dedikerad till såväl lärare som studenter och presenterar fakta och information som är relaterade till språk och litteratur. Den är tänkt att fungera som handledning för lärare och som resurs för studenter. Den andra artikeln är skriven av Sofia Svensson (2018) återfinns på forskning.se som är en hemsida som presentera olika forskningar inom olika områden skrivna av experter och andra forskare. 

Både källor är relevanta till artikelns ämne då de behandlar frågan om språk och identitet fast ur olika perspektiv. Stam (2012) behandlar frågan om språksociologi och dess underliggande frågor medan Svensson (2018) behandlar frågan om identitet och gruppidentitet hos två- och flerspråkiga barn.