Två berättelser – två bluffar

Självbiografiska berättelser är en genre som uppskattas av många läsare, men i vissa fall har berättelserna visat sig vara fiktiva. Ett sådant fall var den amerikanska författaren JT LeRoy, som blev berömd med senare avslöjades som en bluff. Ett annat exempel var Erika Ascots populära svenska blogg, som också visade sig ha påhittat innehåll. Vilka likheter och skillnader finns mellan dessa två fall, JT LeRoy och Erika Ascot?

Black Ascots blogg och berättelser

Black Ascot är en blogg på internet som dök upp våren 2009 och skribenten och ansvarig för bloggen skrev under namnet Erika Ascot. Hon framstod som en stockholmstjej från överklassen och som kämpar med identitetsproblem. Emma Strindmar Norström (2011) i “Sanningen och andra historier” skriver att Erika Ascots var en ung fashionista med ett kontroversiellt och intressant liv. Hon skrev om mode, sexrelationer och sitt alkoholberoende. Hon skrev dessutom om sådant som egentligen är intressant att läsa om hos andra som självmordstankar och den diffusa relationen till mormor. Allt detta fick läsarna och följarna att agera på bloggen och helt plötsligt blev det intressant att läsa bloggen och följa det. Man diskuterade den moraliska dimensionen av alla dessa tankar. Det var visst avvikande från alla normer som man mer eller mindre höll sig till. Det vill säga en 18-årig stockholmstjej vars föräldrar tragiskt gick bort tillhörande överklassen skriver om sådant som på den tiden var kontroversiellt (Norström, 2011). Till slut avslöjades historien och Erika Ascot som stod bakom bloggen. Det hela var en bluff som skapades av en PR-byrå för att marknadsföra operan i Malmö. Det var medarbetarna på PR-byrån som skrev allt detta i syfte att väcka uppmärksamhet. Med andra ord, Erika Ascot fanns inte på riktigt.

JT LeRoys berättelser

JT LeRoy är en annan bluff historia som gick viral och blev uppmärksammad i större sammanhang. Det var en självbiografisk historia om problem med könsidentitet och andra laddade frågor som tar upp sådant som man anser som laddade frågor. Det intressanta i historien var att bluffen lyckades komma in i kändisvärlden och får kändisarna att sympatisera med den påstådda JT LeRoy. Dessutom fanns det en verklig person som stod bakom historien och som trädde fram på scenen i TV och i andra sammanhang. Ika Johannesson (2016) i sin artikel “Berättelsen om en bluff” skriver att den självbiografin handlar om Jeremiah Terminator LeRoy med sin glidande könsidentitet och avvikande uppbäxt som prostituerande med hjälp av sin mamma längs motrovägen i West Virginia tills han hamnar på gatorna i San Francisco. Han träffar en socialarbetare vid namn Speedy som haft en relation med JT LeRoy. Resan var långt från att vara normal. Den var kontroversiell på alla sätt och vis. Folk ville gärna följa och diskutera historien och dessa faktorer som gjorde JT LeRoy till den som hen var. Historien var avslöjad som en bluff och den påstådda JT LeRoy med den udda uppväxten. Det var småbarnsmamma Laura Alberts som hittade på historien och hennes svägerska som trädde fram som JT LeRoy (Johansson, 2016). 

Black Ascots jämfört med JT LeRoy – Likheter och skillnader 

Berättelser om JT LeRoy och Erika Ascot har mycket gemensamt men framförallt att båda använde sådant som är lite kontroversiellt och udda för att få den uppmärksamhet som de som står bakom historiena önskar. Användning av sådana laddade frågor bidrog till att öka antalet läsare och fick folk att diskutera dessa frågor. Erika Ascot tog upp sådant som sexrelationer och alkoholism samt självmordstankar medan JT LeRoy använde prostitution som barn med en ännu mer kontroversiell dimension som handlar om att modern hjälpte sitt barn att prostituera sig. Vare sig Erika Ascot eller JT LeRoy så framstod huvudpersonerna i bägge historier som utformade av sina omständigheter och dessutom intressanta. Båda huvudpersonerna var utsatta personer fast på olika sätt och på grund av olika omständigheter. Folk ville lära känna överklasstjejen, Erika Ascot, med all problematik som hon berättade om i sitt liv. På samma sätt var folk nyfikna på JT LeRoy och alla dessa omständigheter som utformade hens identitet och sympatiserade man med huvudpersonen. Mest intressant av allt var att historierna långt ifrån kompletta och konkreta utan huvudpersoner i bägge fall gav ledtrådar som ma  kunde avslöja genom att de var bluffar. Men folk ville ändå fortsätta tro på historier eftersom de var intressanta. JT LeRoy menade att hen kom från South Virginia trots att den inte finns en sådan delstat i USA (Johansson, 2016) och Erika Ascot gav också ledtrådar som kunde avslöja bluffen (Norström, 2011).

Det finns även skillnader i historier eller i berättelser i och med de inte är identitiska. Huvudsakligen handlar det om att Erika Ascot inte var en verklig person utan ett resultat av vad skivkliga medarbetare på PR-byrån skrev. Däremot fanns en person som framstod som JT LeRoy i verkligheten men den personen hade inte den påstådda historien med sig i bagaget och inte heller med glidande könsidentitet och udda uppväxt. Det var Laura Alberts svägerska! Bortom denna skillnad så var det även skillnad i personligheterna dom historierna byggdes på. Erika Ascot var överklasstjejen från Stockholm medan JT LeRoy var den fattiga pojken som tvingades till prostitution med hjälp av sin mamma (Holmström, 2017).

Källor

Norström, E. S. (2011) “Sanningen och andra historier” Okonstlad konst (1).

Johannesson, I (2016) “Berättelsen om en bluff” Di Weekend.

Holmström, M. (2017) “En litterär skandal i peruk och solglasögon” Fria Tidningen