Fake News och rollen av sociala medier i svensk politik

1. Inledning

Det är ingen hemlighet att, med all teknisk utveckling som sker i vår värld, många aspekter i vårt liv har förändrats och berörts av den tekniska utvecklingen. Eva Svedmark konstaterar i sin artikel på forskning.se “Sociala medier och obekväma sanningar” att sociala medier har blivit en del av människors vardag (Svedmark, 2016).

Kommunikation är ett sådant område som har kraftigt påverkats framför allt med införande av alla dessa kommunikationsteknologier som mer eller mindre har förkortat avstånden och effektiviserat kommunikation. Detta innebär möjligheter för människor på gott och ont. Det vill säga dessa teknologier är förknippade med både för- och nackdelar, inte minst i politiska sammanhang.   

Inom politik, mer konkret svensk politik, används dessa möjligheter intensivt för att leverera budskap till allmänheten och likaväl för att gör politiska vinningar och för att exempelvis annonsera sådant som politiken ville att det ska nå ut till största möjliga antal personer. Sociala medier har i detta sammanhang onekligen en viktig roll i kommunikation och i samspel mellan kommunikation och politik i svenskt kontext, enligt Gustavsson i sitt examensarbete “Sociala medier som politiskt verktyg: En studie av Piratpartiets syn på och användning av sociala medier i det politiska arbetet” (Gustavsson, 2009). Sociala medier är inom politiken den nya plattform som bidrar till starkare mobilisering samt utformar numera relationen mellan politiken och allmänheten. Med enklare ord har sociala medier skapat ett sätt eller sociala medier används som ett verktyg som både är tidseffektivt och kostnadseffektivt för att nå ut till väljarna. Samtidigt minskade rollen för traditionella medier eller de blev mindre inflytelserika och inte lika effektiva som sociala medier sett till kostnad och tid.  Man har sett användning och påverkan av sociala medier i flera internationella politiska händelser som valet i USA, Brexit och även i andra mindre omfattande sammanhang såsom nationella val i olika länder. 

2. Bakgrund

Det är klart att dessa verktyg, sociala medier, kan användas inte bara av politiken utan även av sådana antidemokratiska krafter som sprider desinformation och falska nyheter eller så kallad Fake News. Detta är ett relativt nytt begrepp som fick politiken att kraftsamla för att motverka sådant som sprider desinformation och försöker påverka de demokratiska grunderna. Bland annat har man diskuterat Rysslands påverkanskampanjer och botar på internet. Denna diskussion resulterade i omfattande åtgärder i sociala medier och omreglering av techjättar så att de kan hantera falsk information eller Fake News. I korthet handlar botarna om sådana automatiserade konton på sociala medier som sprider desinformation och Fake News i syftet att stödja en specifik politisk parti eller en specifik politisk riktning. De fick sitt genomslag under 2016 under presidentvalet i USA och några år efter fram tills svenska riksdagsvalet då man konstaterade att det fanns sådana botar som försökte påverka valresultatet, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (MSB, 2018). I det informationsflödet blev det allt svårare att urskilja sanningen från falsk information och det triggades igång diskussioner om sådana politiska frågor som i slutändan visade sig inte ha samma effekt i valresultatet, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI, 2018) . Det är intressant att undersöka orsaker till att botar används av olika aktörer i sociala medier, vilka konsekvenser får detta på diskursen på sociala medier och argumentera för och värdera åtgärder riktade till detta problem.

3. Antagande

Botar användes av aktörer för att sprida desinformation vilket leder till en ökad misstro för massmedia.

3.1 Metodval

I detta fördjupningsarbete kommer textanalys att huvudsakligen användas. Detta är eftersom rapporten undersöker ett socialt fenomen som är högst aktuellt i det moderna samhälle och som väcker frågor på alla samhällsnivåer. Detta är för att få en bred kvalitativ förståelse av det undersökta fenomenet. Det är inte siffrorna som är intressanta i detta sammanhang utan snarare analysen och den djupa förståelsen av fenomenet. Detta är eftersom kvalitativa metoder bidrar till djup förståelse av fenomenet samtidigt när man analyserar det (Hjerm & Lindgren, 2010). 

I sökstrategier kommer Google Scholar och Diva Portal att vara databaser för att söka fram samhällsvetenskapliga artiklar och texter som är relevanta till undersökningens ämne, det vill säga Fake News och påverkan av sociala medier på politiken i ett svenskt sammanhang. 

4. Resultat

4.1 Sociala medier som alternativa plattform

Sociala medier har onekligen fått en så stor roll att traditionella medier har fått mindre inflytande i politiskt sammanhang. Henrik Jitelius & Adrian Tremearne (2017) skriver om just denna aspekt i sitt examensarbete “Sociala medier- Den nya plattformen för svensk politik” och kom fram till denna slutsats att sociala medier har fått en central roll i politiska val och och används allt oftare av politiska partier för att nå ut med sitt budskap till väljare och göra politiska inningar över motståndarna eller konkurrenterna (Jitelius & Tremearne, 2017). I samma sammanhang erbjuder sociala medier möjlighet till interaktion med väljarna vilket saknas i traditionella medier oavsett hur man än försöker. Jakob Gustavsson (2009) menar att sociala medier är ett politiskt verktyg som föredras av politiken på grund av sina egenskaper som erbjuder betydligt större möjligheter till interaktion med väljarna och därmed sprida det politiska budskapet ännu mer och i en större skala (Gustavsson, 2009), Med andra ord, dessa är inte enkelriktade verktyg som går på att leverera ett budskap till väljarna utan att lyssna på dem utan sociala medier är ett verktyg för ömsesidig kommunikation mellan partierna och väljarna (Gustavsson, 2009). Dessa egenskaper har gjort sociala medier till centrala i politiska sammanhang och valkampanjer att man utnyttjar de förknippade möjligheter med dem på gott och ont, det vill säga av demokratiska och antidemokratiska krafter (Jitelius & Tremearne, 2017; Gustavsson, 2009). 

4.2 Möjligheter och åtgärder för sociala medier inom politiken

Tidigare forskning inom området och frågan om desinformation har fått allt större betydelse inom politiken. Möjligheterna som sociala medier, till skillnad från traditionella medier, erbjuder har gjort att dessa möjligheter utnyttjas. Intressant nog är hur dessa möjligheter utnyttjas av antidemokratiska krafter på ett tekniskt sätt för att påverka politiken som till exempel, valresultat. Totalförsvarets forskningsinstitut har dragit den slutsats att antalet politiska botar på Twitter ökade markant inför svenska valet 2018. Dessa botar har i syfte att påverka politiska sfären i Sverige och därmed valresultatet genom att lyfta upp sådana frågor som främjar en viss politisk riktning (FOI, 2018). I överensstämmelse med Totalförsvarets forskningsinstitut har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap konstaterat detta faktum om politiska botar och deras roll i svenska valet. MSB kom fram till att politiska botar mer än fördubblades i perioden före svenska riksdagsvalet samtidigt när dessa botar främjade en högerpopulistisk riktning inom svensk politik (MSB, 2018). 

Denna onaturliga aktivitet av politiska botar inför svenska valet har lett till vissa åtgärder som delvis har politiken själv efterfrågat. Dessa åtgärder handlar framför allt om att begränsa möjligheten för politiska botar att finnas och verka i den digitala sfären (MSB, 2018). Dessa konton som blivit avstängda på grund av misstanke om onaturlig aktivitet har mestadels diskuterat invandringsfrågan och invandringsfientlig politik (MSB, 2018).

5. Analys  

Sociala medier har fått en central roll inom svensk politik och blivit central för politiska rörelser och sammanhang (Gustavsson, 2009). Det vill säga traditionella medier har fått mindre roll i svensk politik samtidigt när sociala medier har fått ökat inflytande på grund av de möjligheter som sociala medier kan erbjuda både till väljarna och till politiken, framför allt att vara ett ömsesidigt kommunikativt medel, till skillnad från traditionella medier som handlar mestadels om enkelriktad kommunikation från politiken till väljarna. Det vill säga genom interaktion med väljarna för att nå ut med budskapet till ett större antal potentiella väljare och därmed påverka på ett demokratiskt sätt (Jitelius & Tremearne, 2017). Tekniska möjligheter som är förknippade med sociala medier samt sociala mediernas roll i politiken har dragit uppmärksamhet och öppnat upp även för antidemokratiska rörelser att försöka påverka demokratin på ett tekniskt sätt. De används inte på samma sätt som politiken gjorde utan det var mer för att väcka uppmärksamhet bland väljarna för att på sikt främja vissa partier eller politiska riktningar. 

Dessa möjligheter har utnyttjats på gott och ont både av demokratiska och antidemokratiska krafter. Intressant nog hur antidemokratiska krafter kunde utnyttja dessa tekniska möjligheter för att påverka svensk politik genom politiska botar. Politiska botar har används före svenska riksdagsvalet 2018 och åtgärderna har lett till att stänga av en hel del konton som hade botliknande aktivitet på internet och som främjade högerpopulistiska riktningar (MSB, 2018; FOI, 2018).  

6. Slutsatser

Sociala medier med sin blivande centrala roll i politiska sammanhang har blivit till politiska verktyg för ömsesidigt kommunikation som används på gott och ont. Antidemokratiska krafter utnyttjade dessa möjligheter för att skapa politiska botar för att främja en viss politisk riktning, huvudsakligen högerpopulistiska. Politiska åtgärder har lett till att dessa konton stängdes av så att de inte kan påverka valresultatet.

7. Källförteckning

FOI. 2018. Antalet botar på Twitter ökar inför valet. https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2018-08-29-antalet-botar-pa-twitter-okar-infor-valet.html (Hämtad 2022-04.29).

Gustavsson, Jakob. 2009. Sociala medier som politiskt verktyg: En studie av Piratpartiets syn på och användning av sociala medier i det politiska arbetet. Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1458973&fileOId=1458974 (Hämtad 2022-04.29).

Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon. 2010. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.  Malmö: Gleerups. ISBN. 9789140670397

Jitelius, Henrik & Tremearne, Adrian. 2017. Sociala medier- Den nya plattformen för svensk politik: En studie om politisk användning av sociala medier. Stockholms Universitet. Diva Portal. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1107418/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2022-04.29).

MSB. 2018. Automatiserade konton: En studie av botar på Twitter i samband med det svenska riksdagsvalet. https://rib.msb.se/filer/pdf/28765.pdf (Hämtad 2022-04.29).

Svedmark, Eva. 2016. Sociala medier och obekväma sanningar. Forskning.se. https://www.forskning.se/2016/05/30/sociala-medier-och-obekvama-sanningar/ (Hämtad 2022-04.29).

8. Källkritisk analys

I denna undersökning används huvudsakligen källor som är relevanta till undersökningens ämne och pålitliga samt trovärdiga källor. Boken som är skriven av Hjerm och Lindgren har sin användning i metod och hur denna undersökning genomfördes samt varför på det specifika sättet. Därför är det relevant till just den delen som handlar om metod. Författarna är väl insatta i ämnet, vilket framgår i boken hur, och har tillräckligt med kunskap för att skriva om det. Det framgår på vilket när boken är utgiven samt i fall det är uppdaterad. Författarna presenterar objektiva fakta utan att blanda subjektiva åsikter i det som presenteras. Syftet med boken är att informera läsaren om de olika metoder i undersökningar. Detta gör boken till en användbar och pålitlig källa

Studien som genomfördes av Totalförsvarets forskningsinstitut och förekommer både hos institutet och hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utgör en källa också i denna undersökning. Studien genomfördes med bakgrund av påverkanskampanj som var under riksdagsvalet 2018. Fakta som presenteras i studien är objektiva och presenteras utifrån objektiva grunder på ett sakligt sätt utan att ha några subjektiva åsikter. Myndigheterna har omfattande resurser som möjliggör genomförande av denna studie. Det framgår när studien genomfördes samt när sidan uppdaterades. Syftet med rapporten är att informera allmänheten om det som hände under riksdagsvalet och rollen av sociala medier och Twitter botar i detta sammanhang. 

Examensarbete av Jitelius, Henrik & Tremearne, Adrian (2017) utgör en ytterligare källa för att dra slutsatser och undersöka antagandet av denna undersökning. Det är en vetenskaplig text som är skriven av en kunniga inom detta område och behandlar frågan som handlar om rollen av sociala medier inom svensk politik. Allt detta framgår i själva arbetet. Författarna skriver på ett sakligt och objektivt sätt med syfte att informera och studera ett fenomen samt hänvisar till källor på ett korrekt sätt vid behov. Arbetet är publicerat år 2017 vilket gör det nära i tid till det som inträffade under riksdagsvalet och påverkanskampanj genom politiska botar. Detta gör källan till pålitlig och trovärdig källa. 

Examensarbete som r skriven av Jakob Gustavsson (2009) är också en källa i denna undersökning. Det är en vetenskaplig text som syftar till att informera och studera ett relevant fenomen till denna undersökning. Texten är skriven av en kunnig person vilket framgår i själva arbetet. Den är publicerad år 2009 och presenterar relevant fakta på ett objektivt sätt samt hänvisar till andra källor vid behov. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig källa. 

Sista källan i denna undersökning är en vetenskaplig artikel skriven av Eva Svedmark (2016) och artikeln behandlar ämnet sociala medier i förhållande till förändring. Källan är skriven av en kunnig person vilket framgår av hemsidan på vilket sätt. Källan presenterar fakta på ett objektivt sätt. Den är utgiven år 2016 och publicerad på Forskning.se vilket är en hemsida som vänder sig till de som är intresserade av diverse vetenskapliga ämnen. Syftet med källan är att informera om det som författaren kom fram till i sin doktorsavhandling. Detta gör källan till pålitlig och trovärdig.