Böcker där författare berättar om sitt eget liv är en populär genre. När JT LeRoys självbiografiska böcker gavs ut gjorde de omedelbar succé och alla ville träffa den unga författaren. Fem år senare avslöjade två amerikanska tidningar att böckerna inte var självbiografiska och efter det tappade böckerna sin popularitet. Varför blev JT LeRoys böcker mindre populära när sanningen om dem kom fram?
JT LeRoy är en självbiografisk historia som blev viral och blev uppmärksammad i större sammanhang. Det handlar om Jeremiah T LeRoy som genom boken Sara 2000 berättar om könsidentitet, barnprostitution och andra laddade ämnen som dels väcker intresse att läsa och dels ställer frågor, inte minst samhälleliga. Intressant nog för denna historia är hur den lyckades komma storskalig och ta sig in i kändisvärlden. I artikeln “En litterär skandal i peruk och solglasögon” (2017) skriver Martin Holmström om bakgrunden till den påstådda självbiografiska historien. JT LeRoy är en historia om glidande könsidentitet, avvikande uppväxt från normerna och prostitution med hjälp av egna mor längs motorvägen i West Virginia. Den påstådda JT LeRoy hamnar på gatorna i San Francisco för att sedan träffa Speedie, en socialarbetare, och ha en affär med honom. Uppväxten var långt ifrån att vara normal och historien var kontroversiell i en stor utsträckning. Detta fick kändisar och folk att sympatisera med historien och framförallt med JT LeRoy som till slut visade sig vara en bluff skriven av, småbarnsmamma, Laura Albert och spelades av hennes svägerska (Holmström, 2017).
Folk vill så gärna ta del av JT LeRoy och historien blev så populär att kändisvärlden öppnades upp för JT LeRoy som författare och sympatiserade med honom. I artikeln “Berättelsen om en bluff” (2016) beskriver Ika Johansson hur historien blev en sådan som alla kändisar vill vara med i och ta del av. När det väl avslöjades som en bluff blev folk rasande och Laura Albert drogs inför rätta för bedrägeri. Bortom det hela så har folk varit med skapade JT LeRoy och utformade historien utifrån vad folk ville, enligt Johansson. Man är inte nöjd med världen som det är och den romantiska sidan av människan har bidragit till att skapa JT LeRoy som den var. När historien väl avslöjades triggade det igång en debatt om den självbiografiska historien. JT LeRoy blev helt plötsligt reducerad till en bluff och blev ointressant längre när det avslöjades, enligt Johansson.
I artikeln “Rena rama sanningen” (2015) i Helsingborg Dagblad om historien hävdar Nana Håkansson att det litterära verket som representerade JT LeRoy inte skulle ha fått samma mottagande om Laura Albert, författaren bakom verket, angav i sin bok att det var baserad på fiktiva eller semi-fiktiva händelser som illustrerades av författaren själv. Detta är eftersom folk vill ha en verklig person som står bakom historien, enligt Håkansson. Det vill säga folk vill ha en verklighet kopplad till historien och om det inte finns så är det helt plötsligt inte lika intressant.
Det är något som Ika Johannesson (2016) instämmer med och utvecklar vidare att Laura Albert kände behovet till en verklig person som kan stå bakom den författare som hon har skapar och bakom historien och representera det. Det är därför Laura Albert anlitade sin svägerska med peruk och solglasögon för att spela rollen som JT LeRoy i verkliga sammanhang. När JT LeRoy framträdde som en verklig person brydde sig ingen om sådant som kunde avslöja historien utan man fortsatte lyssna och tro på historien. Detta är trots att det fanns ledtrådar som egentligen man kunde utgå från för att ifrågasätta sanningen i historien. Enligt Johannesson sa JT LeRoy att han kom från South Virginia trots att en sådan delstat inte existerar i USA. Trots det, folk fortsatte tro på JT LeRoy framhäver Johannesson.
Utredningen visar att JT LeRoy som en författaren för en självbiografisk bok, var en populär historia när det kom ut som självbiografisk historia som handlar om en verklig person, det vill säga Jeremiah T (Terminator) LeRoy. För det första var folk intresserade av de frågor som historien lyfte upp om glidande könsidentitet och den samhälleliga dimensionen i historien när allt detta förknippades med en verklig person som kunde träda fram på scen. Följarna av historien brydde sig inte om de ledtrådar som gavs utan man gärna ville fortsätta tro på det och fortsätta vara en del av historien. För det andra när allt avslöjades och JT LeRoy visade sig inte vara en verklig person samt historien visade sig vara en bluff blev det helt plötsligt mindre intressant trots att det lyfter samma frågor och belyser samma kontroversiella problem. Det var ingen verklig person som är JT LeRoy och därmed blev intresset svalare. Avslutningsvis kan det konstateras att oavsett hur många kontroversiella frågor historien ställer och bortom vilka gränser den drar hos folk så behöver den en verklig person som har upplevt det hela och varit med i konstruering av berättelsen baserad på verkliga händelser för att det ska bli intressant. JT LeRoy blev inte intressant när det avslöjades eftersom själva JT LeRoy avslöjades som påhittad person och skapad av Laura Albert.
Referenser
Holmström, M. (2017) “En litterär skandal i peruk och solglasögon” Fria Tidningen
Johannesson, I (2016) “Berättelsen om en bluff” Di Weekend.
Håkansson, N. (2015) “Rena rama sanningen” Helsingborg Dagblad.
1 Kommentar
[…] för en författare är inte alltid lika stort utan kan variera med tiden. Författare som länge är okända kan […]